Från Rilpedia

Plebej (av latinets plebs, "folk"). Plebejerna var en politisk klass i det Romerska riket, folket, i allmänhet den hårt arbetande befolkningen, i motsats till patricierna, som bestod av de gamla, privilegierade rika släkterna, adeln.

Motsatsen till patricierna var plebejerna, ”vanligt” folk (småbrukare, köpmän, hantverkare). De ägde sällan mycket jord, och för det mesta ingen alls, men de var fria medborgare. Plebejerna hade ofta en klientrelation till patricierna vilket innebar att i utbyte mot juridisk och ekonomisk skydd från patricierna var de skyldiga en villkorslös trohet som att de röstade på dem i olika val, bland annat i senatsvalen, men de slog också upp personens motståndare. Plebejerna blev snart trötta på det här och i nästan 200 år krävde plebejerna jämställdhet mellan dessa två politiska klasser. Striderna som pågick gällde allt från giftermål till handel. Patricierna gav med sig på vissa punkter, och plebejerna fick rätten till att inlägga veto mot senaterna. Veto är det latinska ordet för ”jag förbjuder”. De fick också tillfälle att skriva plebejernas tolv lagtavlor, dessa ställdes sedan upp på Forum Romanum, stadens centrala torg.