Från Rilpedia

I Frankrike har två statliga poliskårer huvudansvaret för polisväsendet.^[1] I bägge de statliga poliskårerna finns centraliserade element med tungt beväpnad personal.^{[2] [3]} Det finns dessutom kommunal polis med begränsade befogenheter i många kommuner.^[4]

Innehåll 1 Statlig polis 1.1 Gendarmerie nationale 1.1.1 Territoriella gendarmeriet 1.1.2 Mobila gendarmeriet 1.1.3 Specialgendarmeriet 1.1.4 Gendarmeriets specialförband 1.2 Police nationale 1.2.1 Ordningspolisen 1.2.1.1 Centrala organ 1.2.1.2 Regionala och lokala organ 1.2.2 Kravallpolisen 1.2.3 Kriminalpolisen 1.2.3.1 Centrala organ 1.2.3.2 Regionala och lokala organ 1.2.4 Säkerhetspolisen 1.2.5 Inrikesministeriets underrättelsetjänst 1.2.6 Polisprefekten i Paris 1.2.6.1 Statliga uppgifter 1.2.6.2 Kommunala uppgifter 1.2.6.3 Polisprefekturens organisation 1.2.7 Nationella insatsstyrkor 2 Kommunal polis 2.1 Police municipale 2.2 Garde Champêtre/Police rurale 3 Personal och utbildning 3.1 Gendarmerie nationale 3.1.1 Sous-officiers de gendarmerie = Polisassistentkarriären 3.1.2 Officiers de gendarmerie = Polischefskarriären 3.1.3 Gendarmes adjoints volontaires (GAV) = hjälppoliser 3.2 Police nationale 3.2.1 Corps d'encadrement et d'application = Polisassistentkarriären 3.2.2 Corps de commandement = Poliskommissariekarriären 3.2.3 Corps de conception et de direction = Polischefskarriären 3.2.4 Adjoints de sécurité = Hjälppoliser 3.2.5 Réserve civile de la police nationale = Polisreserven 4 Externa länkar 5 Källor 6 Se även

Statlig polis

Frankrikes två statliga poliskårer utgörs av det militärt organiserade Gendarmerie nationale, den franska försvarsmaktens fjärde försvarsgren, och den civila statliga polisen, Police nationale. Den civila polisen har huvudansvaret för polisväsendet i Paris och i 1 713 andra kommuner. Dessa täcker endast 5 % av Frankrikes yta, men har 51 % av landets befolkning.^[5] Övriga kommuner faller under gendarmeriets ansvarsområde.

Gendarmerie nationale

Det franska gendarmeriet hade 2006 ca 105 000 anställda. Av dessa var 103 000 militärer och 2 000 civilanställda.^[6]

Chef för gendarmeriet är general Guy Parayre, utnämnd 2004. Hans företrädare var Pierre Mutz, numera polisprefekt i Paris (se nedan). General Parayre är den förste gendarmerigeneral som blivit chef för gendarmeriet sedan 1933. Med undantag för perioden 1943-1947 har har alla chefer annars varit civila. ^[7]

Vart och ett av Frankrikes 22 inhemska regioner utgör också en gendarmerieregion. Den regionale gendarmerigeneralen, som har sin stabsplats hos den regionale ställföreträdaren för civilbefälhavaren, för befälet över det territoriella och mobila gendarmeriet.^[8]

Territoriella gendarmeriet

Gendarmeriet i vart och ett av Frankrikes 100 departement bildar organisatoriskt ett bataljonsförband - groupement. I varje arrondissement finns i princip ett gendarmerikompani. I varje kanton finns i princip en brigade territoriale (gendarmeristation).^[9] Dessutom finns ett antal specialenheter som lyder direkt under länsbataljonschefen.^[10] Det territoriella gendarmeriet bestod 2008 av följande enheter: 1 124 lokala gendarmeristationer, 370 utryckningsplutoner, 271 hundpatruller, 92 länskriminalenheter, 383 kriminalenheter, 14 helikopterenheter, 7 flodpolispatruller, 26 sjöpolispatruller, 93 trafikpolisskvadroner, 136 trafikpolisplutoner, 37 specialenheter för ungdomsbrottslighet.^[11]

Mobila gendarmeriet

I var och en av de sju försvarszonerna finns ett antal mobila gendarmerigrupper - groupement (gendarmeribataljoner). Varje grupp består av fyra till sju gendarmeriskvadroner. Varje skvadron består av en stabspluton och fyra insatsplutoner. ^[12] Det mobila gendarmeriet bestod 2008 av 123 skvadroner.^[13] I Parisområdet finns ett högre mobilt gendarmerieförband, Force de Gendarmerie Mobile et d'Intervention (FGMI), med fyratusen polissoldater i sex bataljoner, däribland gendarmeriets pansarbataljon (Groupement blindé de gendarmerie mobile (GBGM)) och gendarmeriets specialförband (Groupement de sécurité et d'intervention de la gendarmerie nationale (GSIGN)(se nedan)). ^[14]

Specialgendarmeriet

• Garde Républicaine
• Gendarmerie maritime - det maritima gendarmeriet ansvarar för sjöpolisverksamhet i de kustnära områdena samt för kustbevakning.^[15]
• Gendarmerie de l'air - flygvapengendarmeriet bevakar flygvapnets baser och fasta anläggningar. ^[16]
• Gendarmerie des transports aériens - flygplatsgendarmeriet upprätthåller allmän ordning och säkerhet vid landets statliga flygplatser.^[17]
• Gendarmerie de l'armement - försvarsmaterielgendarmeriet bevakar det franska försvarsmaterielverkets (Délégation générale pour l'armement) fasta anläggningar.^[18]

Gendarmeriets specialförband

Gendarmeriets specialförband är samlade i en bataljon - Groupement de sécurité et d'intervention de la Gendarmerie nationale (GSIGN) - tillhörande det mobila gendarmeriet. GSIGN består av följande komponenter^[19][20][21]:

• Gendarmeriets nationella insatsstyrka - Groupe d'intervention de la Gendarmerie nationale (GIGN) - har till uppdrag att agera vid särskilt allvarliga indicenter, av typ terrorism, gisslantagande, fängelseupplopp.
• Gendarmeriets fallskärsmjägarskvadron - Escadron parachutiste d'intervention de la Gendarmerie nationale (EPIGN) - har till uppdrag att delta i storskaliga insatser för bekämpandet av terrorism och allvarlig brottslighet.
• Personskyddsenheten för republikens president - Groupe de sécurité de la Présidence de la République (GSPR) - har till uppgift att skydda Frankrikes president och hans familj. Det är en blandad styrka, som består av personal både från gendarmeriet och polisen.
• GSIGN:s utbildnings- och säkerhetsenhet - Groupe d'instruction et de sécurité des activités (GISA) - har till huvuduppgift att öva och utbilda specialförbandens personal.

Police nationale

Den statliga civila poliskåren hade 2006 ca 146 000 anställda. Av dessa var 16 000 civilanställda.^[22] Chef för den civila statliga polisen är en generaldirektör, Frédéric Péchenard^[23], under honom lyder nio centrala direktioner och polisprefekten i Paris.^[24]

Ordningspolisen

Den franska civila ordningspolisen,Sécurité Publique, har följande fyra uppgifter: ^[25]

• Upprätthålla allmän ordning och säkerhet
• Ingripa vid brott
• Förebygga brott
• Utreda brott (som inte faller inom kriminalpolisens jurisdiktion)

Centrala organ

Direction centrale de la sécurité publique (DCSP) utgör det centrala ledningsorganet för den franska ordningspolisen.^[26]

Regionala och lokala organ

• 102 directions départementales (länspolismyndigheter). Länspolismyndigheterna har ett antal länsavdelningar till stöd för den lokala polisen. Till dessa hör ungdomsrotlar och narkotikarotlar till stöd för de lokala utredningsavdelningarna, samt insatskompanier eller plutoner till stöd för de lokala utryckningsavdelningarna. Länstrafikkompanier bistår den lokala trafikpolisen. Andra enheter, som polisrytteri, polishundar, sprängämnesavdelning, kan också finnas på länsnivå.^[27]

• 424 circonscriptions (polisdistrikt). Polisdistrikten är organiserade på följande enheter: ^[28]
  • Närpolis
  • Utryckningsavdelningar (Brigades anti-criminalité (BAC))
  • Utredningsavdelning (Brigade de sûreté urbaine (BSU)).
  • Spanings- och arrestavdelning (base technique d'identité judiciaire).
  • Trafikavdelning (Brigade des accidents et des délits routiers (BADR)).

Kravallpolisen

Kravallpolisen (Compagnies républicaines de sécurité (CRS)) fungerar som en allmän polisreserv för den civila franska polisen. Vid sidan av sitt huvuduppdrag att upprätthålla eller återupprätta allmän ordning och säkerhet fungerar CRS som trafikpolis, framförallt på de stora huvudvägarna, och som sjöräddnings- och bergsräddningsorgan samt som förstärkning för utryckningspolisen, gränspolisen och personskyddet för den centrala statsledningen.

CRS bestod 2008 av 14 000 poliser och 1 000 civilanställda. Den är organiserad på en centraldirektion i Paris, nio interregionala bataljonsstaber, samgrupperade med de sex försvarszonstaberna, och 61 beredskapskompanier.^[29]

Kriminalpolisen

Den franska civila kriminalpolisen, Police Judiciaire, är en starkt centraliserad organisation. Då de flesta brott som begås utreds av ordningspolisen (se ovan), kan den franska kriminalpolisen närmast liknas vid den svenska rikskriminalen eller den finska centralkriminalpolisen.

Centrala organ

Direction Centrale de la Police Judiciaire (DCPJ) är det centrala ledningsorganet för den franska kriminalpolisen.^[30] Den består av fyra operativa avdelningar med ansvar för centraliserad brottsbekämpning.^[31]

• La sous-direction des affaires criminelles (organiserad brottslighet)
• La sous-direction des affaires économiques et financières (ekonomiska och finansiella brott)
• La sous-direction de la police technique et scientifique (kriminalteknisk avdelning)
• La sous-direction des liaisons extérieures (internationell avdelning)

Regionala och lokala organ

• La direction régionale de la police judiciaire de Paris (DRPJ), kriminalpolisen i Paris (se nedan under Polisprefekten).

• Nio interregionala kriminalpolisdirektioner (DIPJ) i Bordeaux, Dijon, Lille, Lyon, Marseille, Orléans, Rennes, Strasbourg och Pointe-à-Pitre. Var och en av dessa direktioner har sig underställda en eller flera regionala polismyndigheter (SRPJ) och en eller flera lokala kriminalpolismyndigheter (antennes de police judiciaire).^[32]

• Två regionala kriminalpolisdirektioner (DRPJ), lydande direkt under polisens centrala ledning, i Versailles och Ajaccio.^[33]

• 29 regionala interventionsgrupper (GIR), för att bekämpa organiserad brottslighet.^[34]

Varje DIPJ och DRPJ förfogar över en kriminalavdelning, en finanspolisavdelning och en kriminalteknisk avdelning, motsvarande DCPJ:s operativa avdelningar.^[35]

Säkerhetspolisen

Direction de la surveillance du territoire (DST) i Paris utövar den centrala ledningen av säkerhetspolisens verksamhet. Utanför Paris finns sex regionala säkerhetspolisdirektioner i Lille, Rennes, Bordeaux, Marseille, Lyon och Metz, vilka består av ett antal rotlar (brigades). I övrigt är DST: s verksamhet och organisation hemligstämplad.^[36]

Inrikesministeriets underrättelsetjänst

Inrikesministeriets underrättelsetjänst (Direction Centrale des Renseignements Généraux (DCRG)) har till uppgift att bekämpa terrorism, urbant våld och den svarta ekonomin samt förutse och hantera ordningskriser. DCRG bistår därjämte regeringen med ekonomisk underrättelseinhämtning samt är tillsynsorgan för spelbolag och hästkapplöpningar.

DCRG består av avdelningar för terrorismbekämpning och riskanalys, opinionsbildning och social konfliktanalys samt för spel och dobbel. Fältverksamheten är organiserad på försvarszonnivå, regional nivå och länsnivå (departement).

DCRG står under ett dubbelt ledningsansvar, dels under generaldirektören för polisen, dels under prefekterna i de olika departementen.^[37]

Polisprefekten i Paris

Polisprefekten i Paris (Préfet de Police) är en prefekt, motsvarande landshövding, men med utvidgade befogenheter i förhållande till de vanliga prefekterna i landsorten. Polisprefekten har både statliga och kommunala uppgifter och fungerar jämte borgmästaren som verkställande myndighet för Paris stadsfullmäktige. Polisprefekten deltar tillsammans med borgmästaren i stadsfullmäktiges sammanträden och kan begära att stadsfullmäktige eller stadsarrondissementssfullmäktige sammankallas. Polisprefekt sedan 2004 är Pierre Mutz.

Statliga uppgifter

• Ansvarar för huvudstadens säkerhet.
• Ansvarar för den statliga polisförvaltningen i huvudstaden.
• Chef för kriminalpolisen.
• Polismyndighet i Paris och departementen Hauts-de-Seine, Seine-Saint-Denis och Val-de-Marne.
• Civilbefälhavare i Paris försvarszon (de åtta departement som utgör Île-de-France).
• Ansvarar för den operativa ledningen av järnvägstransportsäkerheten i Île-de-France.

Kommunala uppgifter

• Ansvarar för den kommunala polisförvaltningen.

Polisprefekturen är den förvaltningsmyndighet som biträder polisprefekten med att genomföra sina uppgifter. 43 % av polisprefekturens budget anslås av Paris stadsfullmäktige. Resten anslås av inrikesministeriet.

Polisprefekturens organisation

• Regional kriminalpolisdirektion
• Regional underrättelsedirektion
• Urban närpolisdirektion
• Direktion för utrycknings- och trafikpolis
• Teknisk och logistisk direktion
• Generalinspektion
• Administrativ polisdirektion
• Trafik- och hälsovårdsinspektion

Paris brandförsvar sorterar också under polisprefekten.

Nationella insatsstyrkor

Den franska civila polisens nationella insatskrafter är organiserade på två olika styrkor, RAID och GIPN. RAID (Recherche Assistance Intervention Dissuasion) lyder direkt under polisens generaldirektör och har ansvaret för Paris med omkringliggande 21 departement. GIPN (Groupes d'intervention de la Police Nationale), som lyder under centraldirektionen för ordningspolisen, har ansvaret för resten av landet.^[38]

• RAID

RAID bestod 2006 av 163 poliser, varav 147 i operativ tjänst. ^[39]

• GIPN

Nio insatsstyrkor i Lille, Strasbourg, Lyon, Nice, Marseille, Bordeaux och Rennes samt Réunion och Nya Kaledonien. ^[40]

Kommunal polis

Den franska kommunala polisen utgörs av två olika typer av poliskårer. De stadskommunala poliskårerna förstatligades 1934-35^[41], men har återkommit som en lokal polis med begränsade uppgifter. Landsbygdspolisen har aldrig förstatligats och har fortlevt som en lokal polisorganisation vid sidan av de statliga poliskårerna.^[42]

Police municipale

De stadskommunala poliskårerna^[43]har sammanlagt ca 17 000 polismän anställda i hela Frankrike. En kommunal poliskår är underställd den kommunale borgmästaren och har till uppgift att vara verkställande myndighet för det kommunala ansvaret rörande ordning, säkerhet och hälsoskydd. De övervakar även trafiken och beivarar miljöbrott. De har med tiden fått en allt viktigare roll för att upprätthålla allmän ordning och säkerhet.^[44] Den stadskommunala polisen är normalt inte beväpnad, men kan erhålla tillstånd att bära skjutvapen.^{[45] [46] [47]}

Garde Champêtre/Police rurale

De landskommunala poliserna eller poliskårerna har ett annat historiskt ursprung än den stadskommunala polisen och en landskommunal polisman har generellt större polisiära befogenheter än en stadskommunal polisman. Till skillnad från stadskommunala poliser har de rätt att förfölja misstänkta, beslagta gods och rekvirera hjälp från borgmästare, tjänstemän och gendarmer under sin tjänsteutövning. Utan särskilt tillstånd har de rätt att bära och använda de vapen som är nödvändiga för att utföra sitt tjänsteuppdrag.^[48]

Personal och utbildning

Gendarmerie nationale

Gendarmeriet har tre klasser av polispersonal: polisassistenter/polisinspektör, polischefer samt hjälppoliser.

Sous-officiers de gendarmerie = Polisassistentkarriären

Élève gendarme Élève sous-officier Studerande vid polisutbildningen	Gendarme kontraktsanställd Sergent Polisassistent	Gendarme tillsvidareanställd Sergent Polisassistent	Maréchal des logis-chef Sergent-chef Polisassistent	Adjudant Adjudant Polisinspektör	Adjudant-chef Adjudant-chef Polisinspektör	Major Major Polisinspektör med högre tjänsteställning

Antagningskrav

Gendarmer rekryterad direkt från det civila livet, från gendarmes adjoints volontaires (se nedan) och bland militär personal i andra försvarsgrenar. Det finns inga särskilda förkunskapskrav fastställda, utan antagning av aspiranter sker efter ett två dagars urvalsförfarande, där allmänna kunskaper, personlighet och fysisk styrka testas.^[49]

Ålder: 18-35 år.

Grundläggande utbildning

Tio månaders kasernerad utbildning, varav en månads verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningen sker vid gendarmeriskolorna i Châteaulin, Châtellerault, Chaumont, Le Mans, Libourne samt Montluçon. Efter avslutad utbildning utfärdas ett examensbevis,certificat d’aptitude à la gendarmerie (CAG), som motsvarar praktisk studentexamen.^[50]

Provanställning

Efter utbildningen genomgår den kontraktsanställde gendarmen två års praktisk utbildning, efter vilken ett examensbevis kallat certificat d'aptitude technique utfärdas. Sedan kan tillsvidareanställning ske.^[51]

Officiers de gendarmerie = Polischefskarriären

Élève-officier Aspirant Studerande vid polischefsutbildningen (första året vid EOGN)	Sous-lieutenant Sous-lieutenant Polischefsaspirant (andra året vid EOGN)	Lieutenant Lieutenant Poliskommissarie	Capitaine Capitaine Poliskommissarie	Chef d’escadron Commandant Polisintendent	Lieutenant-colonel Lieutenant-colonel Polisintendent	Colonel Colonel Polisöverintendent

Général de brigade Général de brigade Länspolismästare	Général de division Général de division Överdirektör	Général de corps d'armée Général de corps d'armée Biträdande rikspolischef	Général d'armée Général d'armée Rikspolischef

Den grundläggande polischefsutbildningen genomförs vid gendarmeriets militärhögskola, École des officiers de la gendarmerie nationale (EOGN).

Antagningskrav	Ålderskrav	Utbildningens längd vid EOGN
Nyutexaminerad från de arméns, marinens eller flygvapnets militärhögskolor (Saint-Cyr, Ecole navale, Ecole de l'Air) eller från École polytechnique.[52]	-	Ett år
Direktrekryterad från det civila livet bland sökande med femårig akademisk examen på avancerad nivå eller treårig akademisk examen på grundnivå och ett års avslutade studier på avancerad nivå.[53]	högst 27 år gammal	Två år
Antagningsprov för offentliganställda högre tjänstemän med fem års anställning.[54]	28-35 år gammal	Två år
Officer med kaptens grad i armén, marinen eller flygvapnet som har lägst treårig akademisk examen på grundnivå.[55]	högst 35 år gammal	Ett år
Tillsvidareanställd gendarm med avlagd studentexamen.[56]	24-39 år gammal	Två år
Tillsvidareanställd gendarm med minst 10 års anställning och avlagd tjänsteexamen diplôme de qualification supérieure de la Gendarmerie (DQSG).[57]	Minst 39 år gammal	Två år

Gendarmes adjoints volontaires (GAV) = hjälppoliser

Gendarme adjoint Soldat Hjälppolis med menigs grad	Gendarme adjoint de première classe Soldat de première classe Hjälppolis med menig av 1 kl grad	Gendarme adjoint brigadier Caporal Hjälppolis med vicekorprals grad	Gendarme adjoint brigadier-chef Caporal-chef Hjälppolis med korprals grad	Gendarme adjoint maréchal des logis Sergent Hjälppolis med sergeants grad

Antagningskrav

Utbildning:

• Inga särskilda utbildningskrav.
• Antagning sker efter ett urvalsförfarande med psykologiskt test, test av allmänna kunskaper samt en intervju.^[58]

Ålder: 18-25 år.

Grundläggande utbildning

(1) Tretton veckor vid en gendarmeriskola.

(2) Fortbildning under tolv veckor.^[59]

Police nationale

Den statliga civila polisen har fyra klasser av polispersonal: polisassistenter/polisinspektörer, poliskommissarier, polischefer samt hjälppoliser.

Corps d'encadrement et d'application = Polisassistentkarriären

Élève gardien de la paix Élève sous-officier Studerande vid polisutbildningen	Gardien de la paix stagiaire Sergent Polisaspirant	Gardien de la paix Sergent Polisassistent	Sous-brigadier de police Sergent-chef Polisassistent med 12 tjänsteår	Brigadier de police Adjudant Polisinspektör	Brigadier-chef de police Adjudant-chef Polisinspektör	Brigadier-major de police Major Polisinspektör med högre tjänsteställning

Inträdeskrav

Utbildning:

• (a) Studentexamen
• (b) Adjoint de sécurité (hjälppolis) med minst två års tjänst
• (c) Cadet de la République (polisyrkesskolelev) efter genomgången yrkesutbildning

Ålder: Högst 35 år.

Grundläggande utbildning

Elva månader vid en av polisskolorna i Paris, Draveil, Marseille, Nîmes, Périgueux, Saint-Malo, Sens, Toulouse, Vannes, Roubaix, Reims eller Rouen-Oissel.^[60]

Aspiranttjänstgöring

Fem månader^[61]

Provanställning

Vid antagning till polisutbildningen förpliktar sig den blivande polisen till fyra års statlig anställning.^[62]

Corps de commandement = Poliskommissariekarriären

Élève lieutenant Aspirant Studerande vid kommissarieutbildningen (de sex första månaderna vid ENSOP)	Lieutenant stagiaire Sous-lieutenant Poliskommissarieaspirant (de tolv sista månaderna vid ENSOP)	Lieutenant de police Lieutenant Poliskommissarie	Capitaine de police Capitaine Poliskommissarie	Commandant de police Commandant Poliskommissarie med högre tjänsteställning

Inträdeskrav

Utbildning:

• (a) Direktrekrytering från det civila livet bland sökande med treårig akademisk examen på grundnivå = 50 % av de blivande kommissarierna.
• (b) Antagningsprov för poliser i polisassistentkarriären = 20 % av de blivande kommissarierna.
• (c) Tjänsteexamen för polisinspektörer = 20 % av de blivande kommissarierna.
• (d) Urval bland polisinspektörer med högre tjänsteställning = 10 % av de blivande kommissarierna.^[63]

Grundläggande utbildning

18 månader vid polishögskolan för kommissarieutbildning École nationale supérieure des officiers de police (ENSOP) i Cannes-Écluse.

Corps de conception et de direction = Polischefskarriären

Inträdeskrav

Utbildning:

• (a) Direktrekrytering från det civila livet bland sökande med femårig akademisk examen på avancerad nivå = 50 % av de blivande polischeferna.
• (b) Antagningsprov för offentliganställda tjänstemän och för militärer = 20 % av de blivande polischeferna.
• (c) Tjänsteexamen för poliskommissarier = 20 % av de blivande polischeferna.
• (d) Urval bland poliskommissarier med högre tjänsteställning = 10 % av de blivande polischeferna.

Ålder:

• (a) Högst 35 år.
• (b) Högst 44 år.
• (c) Högst 40 år.
• (d) Högst 45 år.

Grundläggande utbildning

Två år vid polishögskolan för polischefsutbildning École nationale supérieure de la police (ENSP) i Saint-Cyr-au-Mont-d'Or.^[64]

Commissaire, Commandant/Lieutenant-colonel, Polisintendent	Commissaire divisionnaire, Colonel, Polisöverintendent	Contrôleur général, Général de brigade, Länspolismästare	Inspecteur général, Général de division, Överdirektör
Directeur des services actifs, Général de corps d’armée, Biträdande rikspolischef

Adjoints de sécurité = Hjälppoliser

Inträdeskrav

Utbildning:

• Inga särskilda utbildningskrav.

Ålder: 18-25 år.

Grundläggande utbildning

• (a) Tolv veckor vid en polisskola för vanliga Adjoints de sécurité (ADS) följt av 2 veckors verksamhetsförlagd utbildning.
• (b) Tolv månader för Cadets de la République vilka genomgår en förberedande yrkesutbildning för att kunna avlägga antagningsprov för att bli polisassistent. Utbildningen växlar mellan teori och praktik. Sammanlagt tillbringas 12 veckor vid ett yrkesgymnasium där man läser franska, historia, geografi, matematik, datakunskap och engelska; 28 veckor vid en polisskola där man får utbildning som ADS samt förbereder sig för antagningsprovet till polisutbildningen; och 7 veckors verksamhetsförlagd utbildning.^[65]

Anställningsförhållanden

• (a) En ADS anställs med högst fem års kontraktsanställning.^[66]

• (b) En Cadet de la République anställs med fyra års kontraktsanställning, som inte kan förnyas.

Réserve civile de la police nationale = Polisreserven

Polisreserven består av poliser som slutat sin anställning. Den består av två kategorier:

• (a) Plikttjänstgöring i fem år efter avsked för alla under 60 års ålder. Dessa reservister kan inkallas till högst 90 dagars tjänstgöring per år vid svåra ordningsstörningar.
• (b) Avtalstjänstgöring enligt frivilligavtal utöver lagstadgad plikttjänstgöring till högst 65 års ålder.^[67]

Externa länkar

• Gendarmerie nationale
• Police nationale
• Préfecture de Police de Paris

Källor

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från franskspråkiga Wikipedia

Övriga källor enligt nedan:

1. ↑ http://www.interpol.int/Public/Region/Europe/pjsystems/France.asp
2. ↑ http://www.defense.gouv.fr/gendarmerie/decouverte/organisation/gendarmerie_mobile/structure_territoriale/structure_territoriale
3. ↑ http://www.interieur.gouv.fr/misill/sections/a_l_interieur/la_police_nationale/organisation/dccrs/dccrs/view
4. ↑ http://www.hauts-de-seine.pref.gouv.fr/textimg.php?id=764&pg=1146
5. ↑ http://www.interieur.gouv.fr/sections/a_l_interieur/la_police_nationale/organisation/dscp/organisation-dcsp 2008-04-09
6. ↑ http://www.defense.gouv.fr/gendarmerie/decouverte/moyens/effectifs/repartition/repartition_des_effectifs 2008-04-08
7. ↑ http://www.defense.gouv.fr/gendarmerie/decouverte/organisation/administration_centrale/le_directeur_general/le_directeur_general 2008-04-08
8. ↑ http://www.defense.gouv.fr/gendarmerie/decouverte/organisation/gendarmerie_departementale/structure_territoriale/structure_territoriale 2008-04-08
9. ↑ http://www.defense.gouv.fr/gendarmerie/decouverte/organisation/gendarmerie_departementale/structure_territoriale/structure_territoriale 2008-04-08
10. ↑ http://www.defense.gouv.fr/gendarmerie/decouverte/organisation/gendarmerie_departementale/unites_specialisees/unites_specialisees 2008-04-08
11. ↑ http://www.defense.gouv.fr/gendarmerie/decouverte/moyens/effectifs/repartition/repartition_des_effectifs 2008-04-08
12. ↑ http://www.defense.gouv.fr/gendarmerie/decouverte/organisation/gendarmerie_mobile/structure_territoriale/structure_territoriale 2008-04-08
13. ↑ http://www.defense.gouv.fr/gendarmerie/decouverte/moyens/effectifs/repartition/repartition_des_effectifs
14. ↑ http://www.defense.gouv.fr/defense/content/download/43052/430424/file/deplacement_du_ministre_de_la_defense_au_camp_de_beynes_gign.pdf 2008-04-10
15. ↑ http://www.defense.gouv.fr/gendarmerie/decouverte/organisation/gendarmeries_specialisees/maritime/maritime 2008-04-08
16. ↑ http://www.defense.gouv.fr/gendarmerie/decouverte/organisation/gendarmeries_specialisees/air/air 2008-04-08
17. ↑ http://www.defense.gouv.fr/gendarmerie/decouverte/organisation/gendarmeries_specialisees/transports_aeriens/transports_aeriens 2008-04-08
18. ↑ http://www.defense.gouv.fr/gendarmerie/decouverte/organisation/gendarmeries_specialisees/armement/armement 2008-04-08
19. ↑ http://www.defense.gouv.fr/gendarmerie/votre_espace/contents_in_english/organisation/mobile_gendarmerie/mobile_gendarmerie 2008-04-10
20. ↑ http://www.defense.gouv.fr/gendarmerie/decouverte/organisation/administration_centrale/groupe_d_intervention_de_la_gendarmerie_nationale_gign/groupe_d_intervention_de_la_gendarmerie_nationale_gign 2008-04-10
21. ↑ http://www.defense.gouv.fr/defense/content/download/43052/430424/file/deplacement_du_ministre_de_la_defense_au_camp_de_beynes_gign.pdf 2008-04-10
22. ↑ http://www.interieur.gouv.fr/sections/a_l_interieur/la_police_nationale/presentation-generale/effectifs/ 2008-04-09
23. ↑ http://www.interieur.gouv.fr/sections/a_l_interieur/la_police_nationale/organisation/directeur_general_pn/pechenard-dgpn 2008-04-09
24. ↑ http://www.interieur.gouv.fr/sections/a_l_interieur/la_police_nationale/organisation 2008-04-09
25. ↑ http://www.interieur.gouv.fr/sections/a_l_interieur/la_police_nationale/organisation/dscp/missions-dcsp 2008-05-13
26. ↑ http://www.interieur.gouv.fr/sections/a_l_interieur/la_police_nationale/organisation/dscp/organisation-dcsp 2008-05-13
27. ↑ http://www.interieur.gouv.fr/sections/a_l_interieur/la_police_nationale/organisation/dscp/organisation-dcsp 2008-05-13
28. ↑ http://www.interieur.gouv.fr/sections/a_l_interieur/la_police_nationale/organisation/dscp/organisation-dcsp 2008-05-13
29. ↑ http://www.interieur.gouv.fr/sections/a_l_interieur/la_police_nationale/organisation/dccrs 2008-05-22
30. ↑ http://www.interieur.gouv.fr/sections/a_l_interieur/la_police_nationale/organisation/dcpj 2008-05-08
31. ↑ http://www.interieur.gouv.fr/sections/a_l_interieur/la_police_nationale/organisation/dcpj/organisation-structure-dcpj 2008-05-08
32. ↑ http://www.interieur.gouv.fr/sections/a_l_interieur/la_police_nationale/organisation/dcpj/organisation-structure-dcpj 2008-05-08
33. ↑ http://www.interieur.gouv.fr/sections/a_l_interieur/la_police_nationale/organisation/dcpj/organisation-structure-dcpj 2008-05-08
34. ↑ http://www.interieur.gouv.fr/sections/a_l_interieur/la_police_nationale/organisation/dcpj/organisation-structure-dcpj 2008-05-08
35. ↑ http://www.interieur.gouv.fr/sections/a_l_interieur/la_police_nationale/organisation/dcpj/organisation-structure-dcpj 2008-05-08
36. ↑ http://www.interieur.gouv.fr/sections/a_l_interieur/la_police_nationale/organisation/dst 2008-05-22
37. ↑ http://www.interieur.gouv.fr/sections/a_l_interieur/la_police_nationale/organisation/dcrg 2008-05-22
38. ↑ http://www.interieur.gouv.fr/misill/sections/a_l_interieur/la_police_nationale/dossiers_et_documents/gipn/view 2008-06-02
39. ↑ http://www.interieur.gouv.fr/sections/a_la_une/toute_l_actualite/securite-interieure/archives/journees-police-2006/downloadFile/attachedFile_1/2dossier_de_presse_JPN_06.pdf?nocache=1191945018.01 2008-6-02
40. ↑ http://www.interieur.gouv.fr/misill/sections/a_l_interieur/la_police_nationale/dossiers_et_documents/gipn/view 2008-06-02
41. ↑ http://www.interieur.gouv.fr/sections/a_l_interieur/la_police_nationale/histoire 2008-04-09
42. ↑ http://pagespro-orange.fr/fngc/histoire.htm2008-04-09
43. ↑ LOI no 99-291 du 15 avril 1999 relative aux PolicesMunicipales http://www.police.online.fr/loi99291.html
44. ↑ http://www.agora-collectivites-locales.com/securite_equipement/police-municipale/police-municipale.html 2008-04-03
45. ↑ "Pierre Bédier voudrait armer la police municipale" Le Courrier de Mantes 09 janvier 2002 2008-04-03
46. ↑ L'Assemblée nationale au salon des maires > Notes d'information sur les collectivités locales: Armement des agents de police municipale http://www.assemblee-nationale.fr/evenements/decentralisation/etudes/2002-03-25-0765.asp 2008-04-03
47. ↑ Décret no 2000-276 du 24 mars 2000 fixant les modalités d'application de l'article L. 412-51 du code des communes et relatif à l'armement des agents de police municipale http://www.police.online.fr/lois/armement.html 2008-04-03
48. ↑ http://www.ville-rogerville.fr/content/pages/gardes_champetres.php 2008-04-03
49. ↑ 2008-72 SOG plaquette.pdf 2008-12-19
50. ↑ 2008-72 SOG plaquette.pdf 2008-12-19
51. ↑ 2008-72 SOG plaquette.pdf 2008-12-19
52. ↑ http://www.recrutement.gendarmerie.defense.gouv.fr/contenu/devenir/officiers/officiers_de_carriere_de_gendarmerie/recrutement_direct_a_la_sortie_des_grandes_ecoles_militaires_et_de_l_ecole_polytechnique 2008-12-19
53. ↑ http://www.recrutement.gendarmerie.defense.gouv.fr/contenu/devenir/officiers/officiers_de_carriere_de_gendarmerie/concours_officier_de_gendarmerie_universitaire 2008-12-19
54. ↑ http://www.recrutement.gendarmerie.defense.gouv.fr/contenu/devenir/officiers/officiers_de_carriere_de_gendarmerie/concours_officier_de_gendarmerie_fonctionnaire_categorie_a 2008-12-19
55. ↑ http://commons.wikimedia.org/wiki/Kategori:%C3%89cole_de_gendarmerie_de_Rochefort 2008-12-19
56. ↑ Concours ouvert aux sous-officiers de Gendarmerie (G2) http://www.concours.mobilite-territoriale.net/forum/viewtopic.php?f=235&t=22808 2008-12-20
57. ↑ Concours ouvert aux sous-officiers de Gendarmerie (G3) http://www.concours.mobilite-territoriale.net/forum/viewtopic.php?f=235&t=22809#p245269 2008-12-20
58. ↑ http://www.recrutement.gendarmerie.defense.gouv.fr/contenu/devenir/volontaires/gendarme_adjoint_volontaire_agent_de_police_judiciaire_adjoint__1 2008-12-120
59. ↑ http://www.recrutement.gendarmerie.defense.gouv.fr/contenu/devenir/volontaires/gendarme_adjoint_volontaire_agent_de_police_judiciaire_adjoint__1 2008-12-120
60. ↑ http://www.concours-police-nationale.fr/temoignages-ecole-police-nationale 2008-12-15
61. ↑ http://www.concours-police-nationale.fr/temoignages-ecole-police-nationale 2008-12-15
62. ↑ http://www.cidj.com/Viewdoc.aspx?docid=566&catid=1 2008-12-15
63. ↑ http://www.fpip-police.com/protocole/suivi%20reforme/bilan%20reforme%20officiers1.pdf 2008-12-15
64. ↑ http://www.ensp.interieur.gouv.fr/cs/cs/DEFI 2008-12-15
65. ↑ http://www.deux-sevres.pref.gouv.fr/fichiers/concours/ADS%20Cadet%20plaquette.pdf 2008-12-15
66. ↑ Décret n°2000-800 du 24 août 2000 relatif aux adjoints de sécurité recrutés en application de l'article 36 de la loi n° 95-73 du 21 janvier 1995 d'orientation et de programmation relative à la sécurité. http://www.legifrance.gouv.fr/affichTexte.do;jsessionid=DADF40AA3CD3BB7FC9F3A0A8E9E846D9.tpdjo12v_3?cidTexte=LEGITEXT000005629833&dateTexte=20081215 2008-12-15
67. ↑ http://www.interieur.gouv.fr/sections/a_l_interieur/la_police_nationale/reserve 2008-12-15

Se även

• Polis
• Gendarmeri
• Polisens grader i Frankrike