Från Rilpedia

Petrus Hoffvenius, född 14 mars 1630 i Axnäs by, Ärla socken, Södermanland, död 23 maj 1682 i Uppsala, läkare, professor.

Hoffvenius studerade i Uppsala till en början orientaliska språk och filosofi samt blev en ivrig anhängare av de cartesianska åsikterna, men vände sig sedan till medicinen och företog, för att studera densamma, 1658 med kungligt stipendium en resa till Leiden, där han 1660 vann doktorsgrad för avhandlingen De Athleta hippocratico ex Aphorismo III. År 1661 utnämndes han till professor i medicin vid Uppsala universitet, där han gjorde så betydande insatser för denna vetenskap, att han av Israel Hwasser kallades "den svenska medicinens fader och grundläggare".

I en serie akademiska disputationer, Exercitationes artis medicinalis (1662-64), försökte han åt de studerande ge ett kort sammandrag av fysiologin och patologin. När Hoffvenius i några dem åtföljande teser angrep då rådande skolastiska principer, väckte detta mycken anstöt i Uppsala, och disputationsakterna utmärktes genom skärpa och livlighet. Häftigare blev striden 1665, då Hoffvenius författade en "med cartesiansk filosofi uppfylld" avhandling: Parecbasis, qua tropos epistemos seu modus considerandi medicus ad physiologiæ medicæ meliorem intellectum exhibetur. På teologernas begäran förbjöd konsistoriet avhandlingens utgivande och ställde dess författare till ansvar. Sedan ett stillestånd slutits i konsistoriet, avsände prästeståndet en deputation till universitetets kansler, greve Magnus Gabriel De la Gardie, med anhållan att den nya läran måtte förbjudas vid akademin; men striden slutade därmed, att kanslern förmanade till enighet och överlämnade frågan om den nya filosofins värde till framtidens avgörande. Genom Hoffvenius bemödanden vann medicinen i Sverige en ojämförligt större aktning än tidigare haft, samtidigt som han bildade en skola av hängivna lärjungar. Ett litterärt minnesmärke av Hoffvenius senare lärarverksamhet är de 17 disputationer, som innefattas i Synopsis physica (1678, ny upplaga 1698). I detta arbete framlade han fysikens viktigaste läror, och det begagnades ännu långt efter hans död som lärobok i fysik.

Källa

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Hoffvenius, Petrus, 1904–1926 ^(Not).