Från Rilpedia

Peder Månsson Utter, född 19 september 1566, död i pesten 23 september 1623, arkivman och genealog. Den första innehavaren av det ämbete som arkivsekreterare i Riksarkivet som inrättades i enlighet med 1618 års kansliordning och är föregångare till dagens riksarkivarietjänst.

Peder Månsson tjänstgjorde i det kungliga kansliet med säkerhet från 1584 (måhända tidigare) till 1588 som biträde åt Rasmus Ludvigsson (se denne), som under sin vård hade de indragna kyrko- och klosterarkivalierna, och kvarstod sedermera till nov. 1593 i kansliet. Misstänkt för sympatier för Sigismund, förföljdes han av hertig Karl, men lyckades hålla sig dold på landet. På dennes dödsbädd benådades Utter.

I hertig Johans av Östergötland tjänst blev han kammarråd, men återinträdde 1618 i kungliga kansliet och blev arkivsekreterare. Arkivalierna hade under den föregående tidens vanvård råkat i stor oordning. Utters främsta uppgift blev att skrida till ett målmedvetet ordningsarbete, för vilket han 1618 uppgjorde ett program, som följdes även av hans efterträdare. Handlingarna skulle ordnas efter konungarnas regeringstid, därinom kronologiskt och efter vissa grupper, till exempel svenska, finska, danska handlingar, riksdagshandlingar, bergshandlingar. Utter sökte genomföra dessa principer, men ett mera omfattande ordningsarbete hindrades dock under hans tid av vidriga lokalförhållanden. Utredningsarbeten, såsom om förhållandet mellan Sverige och Danmark före kriget 1611-1613 eller om adelsprivilegierna, anförtroddes åt honom.

I likhet med sin företrädare Rasmus Ludvigsson, som han överträffade i kritik, var Utter en framstående genealog. Hans största genealogiska arbete är det i handskrift i Riksarkivet befintliga Collectanea genealogica (över 300 blad i folio). Arbetet är ingalunda avslutat, utan torde snarast få betraktas som materialsamling. Utter skrev dessutom en släktbok över Johan III:s förfäder; även Christer Gabrielsson Oxenstiernas släktbok är avfattad av honom.

Peder Månssons vapenbok, som länge ansågs som förkommen, emedan den gick under felaktig benämning, finns i Uppsala universitetsbibliotek. I tryck utgav Utter Arftafla therutaf man hafver till at see, huru man åtskilljer baakarf, sydearf och brystarff (1621). Av Sven Lagerbring trycktes två brev av Utter i genealogiska frågor i företalet till Svea rikes historia (II, 1773), trenne ämbetsmemorial har tryckts i "Meddel. från Sv. Riksarkivet" (1877, 1880). Ett antal brev av Utter till Axel Oxenstierna förvaras i Oxenstiernska samlingen i Riksarkivet.

Litteratur

• Severin Bergh, Svenska riksarkivet 1618-1837 (1916).
• Holger Rosman, Rasmus Ludvigsson som genealog (1897).
• Holger Rosman, "Peder Månssons vapenbok", Svenska autografsällskapets tidskrift, årg. 2, 1895.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).

Företrädare: -

Arkivsekreterare i Riksarkivet inom Kungl. Kansliet/Kanslikollegium (Sveriges riksarkivarier) 1618–1623

Efterträdare: Jonas Bure