Parthenopeiska republiken
Från Rilpedia
Parthenopeiska republiken (av Neapels gamla grekiska namn Parthenope) kallades den efemära statsbildning på södra Italiens fastland, som upprättades av fransmännen 1799, sedan det neapolitanska hovet dragit sig undan till Sicilien.
22 januari proklamerades republiken, och följande dag besattes Neapel av franske generalen Championnet efter en häftig kamp med lazzaronerna. En provisorisk regering av 25 medlemmar tillsattes, men tryckande kontributioner framkallade på alla håll upproriska rörelser, och då krigets gång i norra Italien i maj tvang Championnets efterträdare Macdonald att dra sig tillbaka dit, återtogs Neapel av de kungliga trupperna under Ludovico Ruffo. 23 juni var dagen för republikanernas kapitulation, som följdes av en blodig räfst, vid vilken inte bara Ruffos, kung Ferdinand IV:s och drottning Karolinas, utan även brittiske ministerns gemål lady Hamiltons och sjöhjälten Nelsons namn framstår i ofördelaktig dager. - Jfr Hüffer, "Die neapolitanische republik des jahres 1799" (i "Historisches taschenbuch", 1884), och Croce, "La rivoluzione napoletana del 1799" (3:e uppl. 1912).
Se vidare artikeln Kungariket Sicilien.
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Parthenopeiska republiken, 1904–1926 (Not).
