Paramahansa Yogananda

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Paramahansa Yogananda

Paramahansa Yogananda परमहंस योगानन्‍द, född 5 januari 1893 som Mukunda Lal Ghosh och död 7 mars 1952, var en indisk yogi och vishetslärare (guru) som spelade en avsevärd roll för spridandet av yogasystemet kriya yoga till väst.

Innehåll

Yoganandas liv

Yogananda föddes i Gorakhpur i nuvarande indiska delstaten Uttar Pradesh, i en bengalisk familj med stort religiöst intresse. Enligt hans självbiografi har hans medvetande och erfarenheter av det andliga långt bortom det vanliga redan i barnaåren. Som ung sökte han upp många av Indiens hinduiska visa män, i hopp om att hitta en upplyst lärare som kunde guida honom i hans andliga sökande. Han mötte sin guru, swami sri Yukteswar Giri 1910, när han var 17 år. Sri Yukteswar var lärjunge till Lahiri Mahasaya, som i sin tur var lärjunge till den mytomspunne gurun Mahavatar Babaji som återupplivad och med hjälp av sina elever börjat sprida kriya yoga.

Sedan Yogandanda tagit en lägre examen i konst på Scottish Church College i Calcutta, tog han sin examen i religionskunskap på Serampore College som hör till Calcuttas universitet. 1915 avgav han de formella löftena till en munkorden och blev Swami Yogananda. 1917 påbörjade Yogananda sitt livsverk genom att grunda och sköta en pojkskola i den indiska staden Ranchi som kombinerar modern undervisningstekniker med träning i yoga och andliga ideal. Denna skola utvecklades senare till den indiska grenen av Yoganandas amerikanska organisation. Till USA kom han 1920, som Indiens delegat i en internationell religiös kongress i Boston. Samma år bildade han den religiösa organisationen Self-Realization Fellowship för att sprida sin undervisning om Indiens gamla traditioner av yoga och meditation över världen. De kommande åren undervisade och föreläste han på USA:s östkust, och 1924 gav han sig ut på en talarturne tvärs över kontinenten. Året därpå etablerade han Self-Realization Fellowships internationella högkvarter i Los Angeles.

När Yogananda verkat femton år i väst, tilldelade hans guru Sri Yukteswar honom titeln paramhansa.

Läran och arvet efter Yogananda

Yogananda undervisade sina elever om behovet av den direkta upplevelsen av sanningen, till skillnad från blind tro. Enligt honom är "religionens sanna bas inte tro, utan intuitiv upplevelse. Intuitionen är själens förmåga att känna Gud. För att veta vad religion egentligen handlar om, måste man känna Gud". För att uppnå detta, undervisade han särskilda yogatekniker som han menade skulle hjälpa eleverna att uppnå självkännedom. Han sade att "självkännedom är att känna i alla delar av kroppen, sinnet och själen att du nu är i besittning av Guds rike, att allt du behöver göra för att det ska komma till dig är att be, att Guds närvaro överallt är din egen närvaro överallt, och att allt du behöver göra är att utöka din kunskap." (bägge citaten ur boken The Essence of Self-Realization)

Arvet efter Yogananda i väst förs vidare av flera organisationer. Förutom Self-Realization Fellowship med högkvarter i Los Angeles, finns Ananda vars centrum ligger i Nevada City i Kalifornien. Bägge organisationerna har verksamhet på många olika platser i världen. Andra center för verksamhet i Yoganandas fotspår finns nära Vanderbilt i Michigan, och i Lakemont i Georgia.

Autobiography of a Yogi

1946 publicerade Yogananda sin självbiografi, Autobiography of a Yogi, som fick stor betydelse för att introducera vedisk filosofi till väst. Boken har översatts till arton språk, och säljer fortfarande i stora upplagor. Boken innehåller Yoganandas och hans lärare Sri Yukteswars forsök att förklara händelser och verser i Bibeln såsom den om Edens trädgård, och beskrivningar av Yoganandas möten med andligt viktiga personer såsom Therese Neumann, det hinduistiska helgonet sri Anandamoyi Ma, Mahatma Gandhi, Rabindranath Tagore, växtspecialisten Luther Burbank och den nobelprisbelönade fysikern Chandrasekhara Venkata Raman.

Kroppen som inte ruttnade?

En del av Yoganandas efterföljare har hävdat att hans döda kropp inte förruttnades. I Time Magazine från den 4 augusti 1952 finns ett uppmärksammat utdrag ur ett brev från Harry T. Rowe, chefen för den begravningsplats i Glendale i Kalifornien där Yogananda är begravd. Rowe berättar där om hur Yoganandas kropp tjugo dagar efter dödsfallet inte visade något tecken på att förruttna, och att den inte luktade av förruttnelse. Skeptiker pekar på Yoganandas dödscertifikat, som anger att Yogananda blev balsamerad. De menar att om man läser Rowes hela brev, som finns med i en minnesskrift utgiven av Self-Realization Fellowship, framgår det att Rowes förvåning över kroppens tillstånd berodde på att kroppen inte behandlats med några övriga krämer förutom själva balsameringen.

Externa länkar

Personliga verktyg