Operation Artemis

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Operation Artemis var en EU-ledd militär mission i Demokratiska Republiken Kongo.

Innehåll

Bakgrund

Tillbakadragandet av 7 000 ugandiska trupper i april 2003 ledde till en försämrad säkerhetssituation i Ituriregionen, vilket hotade fredsprocessen. FN:s generalsekreterare Kofi Annan efterfrågade en etablering och utplacering av en temporär multinationell styrka till området. Denna skulle vara verksam till dess att den försvagade MONUC-missionen skulle kunna förstärkas. Den 30 maj, 2003 antog Säkerhetsrådet resolution 1484 vilken godkände utplaceringen av en s.k. "Interim Emergency Multinational Force (IMEF)" till Bunia med uppgift att säkra flygplatsen, skydda internflyktingar i flyktingläger samt civila i staden Bunia.

Franska regeringen hade redan visat intresse att leda operationen. Den breddades snart till en EU-ledd mission med Frankrike som huvudansvarig nation bidragande med störst antal personal, men med stöd från såväl EU som från stater utanför EU. Den totala styrkan bestod av ca 1 800 man och understöddes av franska flygvapnet vilket var baserat på flygplatserna i N'Djamena och Entebbe. En mindre styrka på ca 80 man från svenska Särskilda skyddsgruppen (SSG) sattes in.

Operationen startade den 12 juni och IMEF avslutade sin utplacering de efterföljande tre veckorna. Styrkan lyckades med att stabilisera situationen i Bunia och att säkerställa FN:s närvaro i DRK. I september 2003 överfördes ansvaret för säkerheten i regionen åter till MONUC.

Artemis var den första oberoende militära mission som EU ansvarat för utanför Europa.

Bidragande nationer (i bokstavsordning)

Tortyraffären i Kongo

Militärstyrkan har anklagats för att ha brukat tortyr och skenavrättningar.[1]

Svenska försvarsmakten anklagades av bland annat journalisten Fredrik Laurin för mörkning och desinformation; Spin.[2] Försvarets informationsdirektör menade att "journalisterna inte har något absolut tolkningsföreträde och att man har rätt att föra fram myndighetens perspektiv på olika händelser."

I samband med ett reportage om tortyraffären bad Uppdrag granskning, två veckor innan programmet sändes, om en intervju med den ansvarige översten men nekades detta. Istället gav översten en intervju till Ekot där försvarsmaktens informationschef Staffan Dopping tidigare har jobbat. Efterom Ekot inte var lika insatta i ämnet som reportrarna på Uppdrag granskning så kunde översten förneka att han fått information om tortyren.[3]

Se även

Källor

Fotnoter

  1. Sveriges televisions program Rapport och Uppdrag granskning från 25 mars 2008. Läst 2008-03-25.
  2. "[Vi har] upplevt hur Försvarsmakten systematiskt låtit bli att lämna ut allmänna handlingar i enlighet med [de regler] som gäller och hur man systematiskt använder sig av det som amerikanarna kallar för spin. Att man håller på och försöker påverka publiceringar före och efter, och att man använder sin webbplats som ett sorts medium där man själv går ut och konkurrerar med övriga media om att [...] ange tonen för hur en viss fråga ska belysas." Fredrik Laurin i en intervju i Medierna i Sveriges Radio P1 den 10 januari 2009.
  3. Tobias Rydergren. "'Försvaret sprider förtal och desinformation'" Resumé den 18 november 2008. Läst den 13 januari 2009.
Personliga verktyg
På andra språk