Från Rilpedia

Olsson & Rosenlunds AB, ett byggnadsmaterialföretag med säte i Stockholm som bedrivit tillverkning och försäljning från 1882 och fram till på 1980-talet. Under större delen av 1900-talet har företaget också varit en stor markexploatör i Stockholmsområdet (i Hägersten, Mälarhöjden, Västertorp och Sollentuna och Hägerstensåsen). Fram till 1930 bedrevs också jordbruk på Hägerstens gård.

Innehåll 1 Ägande 2 Anläggningar 3 Markexploatering 4 Att läsa mer

Ägande

Firman Olsson & Rosenlund grundades 1882 av kompanjonerna Johan Olsson (1858-1940), Gustaf Olsson (1862-?)och Axel Rosenlund (1843-1920). År 1888 ombildades firman till Handelsbolaget Olsson & Rosenlund och senare till ett familjeägt aktiebolag. År 1970 köptes företaget upp av det Handelsbanken närstående investmentbolaget Industrivärden. Det ingick tillsammans med bl a Gullfiber och byggnadsföretaget John Mattson i en bygg- och fastighetssektor inom investföretaget, ett innehav som successivt avvecklades under 1980-talet. Företaget har numera upphört.

Anläggningar

Firman byggdes upp med trävarutillverkning i Heby i Västmanland. Där drevs ett sågverk, en kvarn och en snickerifabrik (Olsson & Rosenlunds Snickeri AB) mellan 1882 och 1980. I december 2003 bildades Intresseföreningen Olsson & Rosenlund för att ta över den nedlagda snickerifabriken och efter restaurering använda den för bl a ungdomsverksamhet. Planerna har försenats efter det att höga halter av arsenik i marken upptäckts. Företaget tillverkade också taktegel i Heby.

År 1894 köpte Olsson & Rosenlund Hägerstens gård med 250 ha mark och skog. Detta var året efter det att dess sågverk vid Jungfrusund på Ekerö brunnit ned. Hägerstens gård ligger vid Mälaren nära Stockholms innerstad, och där uppfördes efter hand en hel bruksmiljö kring ett sågverk, en brädgård, en snickerifabrik och ett tegelbruk. För inskeppning av flottat timmer och utskeppning med pråmar av tegel och trävaror anlades en hamn med båtvarv. Som mest sysselsattes 200 personer i industrin, vartill kom anställda vid gårdens utarrenderade jordbruk. De anställda bodde i hus som företaget byggde i anslutning till fabriksområdet.

Stockholm var det huvudsakliga avsättningsområdet, och en brädgård anlades också vid Bryggaregatan på Kungsholmen. Driften vid produktionsenheterna vid Hägerstenshamnen drogs successivt in under 1930-talet. Brädgården behölls in på 1970-talet. Jordbruket upphörde ca 1930.

Markexploatering

På 1910-talet började företaget bygga några småhus söder om Hägerstens gård på en höjd som fick namnet Axelsberg. Olsson & Rosenlund tog också aktiv del i bildandet av Södra Förstadsbanan, som anlade en spårväg från Liljeholmen via Aspudden över företagets marker till en ändstation vid dåvarande Fridhem (nuvarande Mälarhöjden). Under mellankrigstiden avstyckades villatomter i stora områden i Hägersten och Mälarhöjden. Ansvarig för Olsson & Rosenlunds markförsäljning var vid denna tidpunkt direktören Fritz H. Eriksson, som kom att också få stor betydelse för kulturen på Hägerstensåsen och i Västertorp.

Företaget hade också mark i södra Sollentuna, där man från 1925 sålde av egnahemstomter i det som fick namnet Eriksbergs villastad i Helenelund.

Under andra världskriget låg bostadsproduktionen i Sverige i stort sett nere, och det ledde till ett stort behov av att bygga nya förorter i bland annat Stockholm. Olsson & Rosenlund sålde först mark i den norra delen av Hägerstensåsen för flerbostadshus. Den första stadsplanen hade utarbetats på företagets initiativ redan 1937, men husen kom att uppföras först under andra hälften av 1940-talet. I början av 1950-talet bebyggdes Västertorp, där Olsson & Rosenlund ägde marken i stadsdelens norra del. Under 1960-talet bebyggdes också området närmast företagets anläggningar runt Hägerstens gård, ett litet stadsdelscentrum och sjutton nio våningars höghus i två långa rader samt kedje- och radhus. Den nya tunnelbanestationen fick namnet Axelsberg.

Att läsa mer

• Bo G. Hall: Olsson & Rosenlund i Hägerstenshamnen i Tidig industri i Hägersten, utgiven av Hägerstens Hembygdsförening (Hägerstensbygden 1992, Årgång 26, Volym 29, ISSN 0284-9372)
• Olle Nilson, Runhällen: "Tegelriket" ISBN 978-91-631-8877-0. 350 sidor. Utgiven 2000. Dokumenterar takteglet, bruken, grosshandlarna i Heby, Vittinge, Huddunge, Sala, Jugansbo, Östervåla, Harbo, Tärnsjö, Västerfärnebo, Möklinta.