Sorkfeber
Från Rilpedia
Sorkfeber, sorkpest, nephropathia epidemica eller norrlandsnefrit, är en sjukdom orsakad av Puumalaviruset. Viruset hör till en typ av virus som orsakar blödarfeber. Dit räknas bland annat även ebolaviruset.
Smittan sprids via skogssorkar (bland annat Clethrionomys glareolus) och symptomen är hög feber, muskelvärk, magont samt minskade urinmängder på grund av njurpåverkan. Även viss minskad förmåga till blodkoagulation kan märkas. Ingen botande behandling finns, men sjukdomen läker vanligen ut av sig själv inom några veckor.
Sorkfebern finns i Sverige i stort sett bara norr om Dalälven (för att sedan återkomma i Danmark). Detta har sin förklaring i att sorkfeber är en sjukdom som invandrat från kontinenten via Finland, och då sorkar är djur med mycket, mycket små revir – de lever sina liv inom 10–100 meter – så sprids sjukdomen mycket långsamt, och endast över land. Man vet inte hur snabbt spridningen går eller hur länge sjukdomen funnits i Sverige, bara att utbredningen för närvarande är "ungefär ned till Dalälven". I Norrland uppskattas det att 16 procent av lantbrukarna har haft sorkfeber.
Sorkfeber är enligt smittskyddslagen en ”anmälningspliktig sjukdom” vilket innebär att fall ska anmälas till Smittskyddsinstitutet. Antalet registrerade fall ligger vanligen kring 150–400 per år. De högre siffrorna inträffar när sorkpopulationen når en topp, så kallat sorkår, vilket sker ungefär vart fjärde år. Det mest drabbade året sedan statistiken började föras i mitten av 1980-talet fram till 2004, är 1998 med 562 fall. Även två dödsfall har inträffat under perioden.
Den största epidemi som drabbat Norrland inträffade i början av 2007, då över 1 000 människor drabbades under årets första månader. De milda vintrarna misstänks vara en förklaring. 2007 steg anmälda fall till 2195 från 213 året innan.