Från Rilpedia

Nils Lilja
Nils Lilja, 1830-tal
Född	Född 17 oktober 1808 Blinkarp, Röstånga, Malmö
Död	Död 19 december 1870 Lund
Yrke/uppdrag	Botanist, skriftställare, tidningsutgivare samt klockare.

Nils Lilja, född 17 oktober 1808 i Blinkarp, Röstånga, Malmö, död 19 december 1870 i Lund, var en svensk botanist, skriftställare, tidningsutgivare och klockare. Fadern Hans Nilsson Lilja var, förutom jordbrukare, utlärd skomakare, murare och timmerman samt även en ansedd naturläkare.

Lilja studerade till präst i Lund men efter sin obligatoriska preliminärexamen valde han att på eget bevåg studera botanik, geologi, kemi, vitterhet, filosofi och statskunskap. 14 års studerande ledde dock aldrig till någon magisterexamen och en del tyckte att han borde skiljas från universitetet. Men tack vare stöd av bland andra Carl Georg Brunius och Sven Nilsson fick Lilja flertalet små stipendier tilldelade sig.

Nils Lilja var gift tre gånger:

• den 30 december 1835 med Maria Catharina Eek (5 april 1808 - 2 juni 1854). De hade fyra barn.
• den 22 januari 1855 med Gustafva Maria Björnberg (13 oktober 1821 - 27 februari 1857). De hade sex barn.
• den 18 september 1858 med Helena Maria Neuman (3 September 1833 - 17 juni 1914). De hade fyra barn.

Han hade också en utomäktenskaplig relation till Cecilia Persdotter (2 december 1830 - 3 oktober 1899). Med henne hade han sex barn varav åtminstone två bar Liljas namn.

Innehåll 1 Menniskan 2 Diktaren 3 Skrifter 4 Källor

Menniskan

Verket Menniskan; Hennes uppkomst, hennes lif och hennes bestämmelse. Ur naturhistorisk synpunkt betraktad. anses av många vara Liljas mest betydande. Arbetet är på 310 sidor och utgivet 1858 på A. Bonniers förlag i Stockholm. Boken berör det mesta, men vissa avsnitt var mer uppseendeväckande än andra. Däribland kapitlena, Gudaläran och prestlisten, Kristendomen och civilisationen samt Uppfostringsverket och budorden. I samtliga dessa kapitel framförde Lilja tankar och åsikter som stod stick i stäv med dåtidens. Lilja skriver i förordet att boken är skriven för folket och inte för de lärda.

Diktaren

Lilja började redan i tidig ålder att skriva poesi och redan 1928 hade han sitt första stycke (Saga om Odensjön.) utgivet. Och 1829 gav Lilja på eget förlag ut en diktsamling (Små Dikter.). Bägge dessa verk fick hård kritik från i synnerhet Malmö Tidning och en recensent vid namn P. E. Gullander. Även Skolan där Lilja studerade uttryckte missbelåtenhet med att han offentligt framträdde som "skald". Inte förrän 1833 dök Lilja upp som diktare igen, då i tidsskriften Skånska Correspondenten. I en av dessa dikter skriver han om en ”förtjuserska” som av allt att döma borde vara Maria Catharina Eek, Liljas första hustru.

Skrifter

• Biblisk historia; Efter vetenskapliga grunder och till folkupplysningens befrämjande författad. Stockholm 1865.
• Celestinas fantasier. Lund 1832.
• Den fria församlingens kateches; Försök till en unitarisk-parkersk bekännelseskrift. Stockholm 1864.
• Detta har Hyberg gjort. Gävle 1865.
• Dikter. Stockholm 1836.
• Fauna öfver Skandinaviens däggdjur; Med 98 i texten intryckta figurer. Stockholm 1836.
• Flora öfver Sveriges odlade växter; Innefattande de flesta på fritt land odlade vexter i Sverige, jemte de allmännare och vackrare fenstervexterna, med kännetecken och kort anvisning om deras odlingssätt. Stockholm 1839.
• Framtidstankar öfver de fosterländska frågorna. Gävle 1840.
• Göm ringen, göm väl! En opoetisk nollkalender för sötungar i skumrasket utgifven. Lund 1834.
• Handbok i de odlade vexternas flora och deras kultur; Till ledning för åkerbrukare, trädgårdsodlare och blomstervänner, efter Endlichers naturliga familjer utarbetad, I-II, Örebro, 1842 - 1843.
• Helsning till Skandinaviens studenter; Vid möte i Lund d. 22 juni 1845. Lund 1845.
• Jordens utvecklingshistoria; Ett geologiskt utkast. Stockholm 1866.
• Julboken; Innehållande en samling ringdansar, pantlekar, julnöjen, barnsånger, visor och sagor, upptecknade i Skåne. Stockholm 1856.
• Kristendomen; dess uppkomst, dess lära, dess historia och dess utveckling, jemte judendomens historia och litteratur, efter nyaste forskningar utarbetad för folket, med illustrationer och en karta öfver palaestina. Stockholm 1860.
• Kristna läran och prestläran. Gävle 1862.
• Kyrkans trosläror; belyste och granskade. Stockholm 1869.
• Kärleken; såsom Guds väsende och verldens lif. En skrift för den bildade och tänkande allmänheten. Stockholm 1869.
• Menniskan; Hennes uppkomst, hennes lif och hennes bestämmelse, ur naturhistorisk synpunkt betraktad, med lithografier och träsnitt. Stockholm 1858.
• Mårten Holk; En poetisk kalender. Lund 1847.
• Nordiska gudasagor; utstyrda i humoristiska sånger af Bodwar Bjarke. Stockholm 1867.
• Noveller. Malmö 1831
• Om gudsriket i verlden. Helsingborg 1864.
• Passionsblomman. Lund 1833
• Ruterdam; En blomma för dagen. Lund 1834.
• Sagan om Odensjön. Malmö 1828
• Skattgräfvaren; Pennteckning av L-a. Gävle 1865.
• Skizzer och berättelser I-II. Gävle 1862-1864.
• Skånes flora; Innefattande Skånes fanerogamer och i ett bihang Skånes ormbunkar, de på åkren odlade vext- och sädesslagen och de i öfriga Sverige förekommande fanerogamer utom fjällvexterna, med karakterer, vextställen och nyttan, jemte ett vextgeografiskt namnregister m. m., utarbetad och utgifven. Lund 1838. - Innefattande Skånes vilda och odlade växter. En handbok för folkskolor, landtmän, trädgårdsodlare, apotekare och för den studerande ungdomen, ny omarbetad upplaga. I-II. Stockholm 1870.
• Små dikter. Malmö 1829
• Snösippan; Poetisk vinterkalender för 1841. Lund 1840.
• Studentsånger ur Carolina. Lund 1833.
• Svenska foder- och sädesväxter; Beskrfna med kultur- och lokalanvisningar samt om ängsskötsel och kreatursfodring, om vilda betesväxter, åkrens ogräs och skadedjur, jemte sädesväxternas regioner m. m., en handbok för landtbrukare. Stockholm 1867.
• Sånger från Lundagård. Lund 1842.
• Torups-Resan; En dikt till nyåret. Lund 1839.
• Violen; En samling jullekar, barnsånger och sagor. Lund 1841.
• Vår tid och dess sträfvanden; Populära föredrag för folket, I-IV. Stockholm 1864-1868.
• Örebibliotek för folket, I-II. Gävle 1865.

Källor

• Svenskt Biografiskt Lexikon 1977-1979
• Törje, Axel. Nils Lilja, Klockare, botanist, litteratör. Lund 1966.