Nervgift
Från Rilpedia
Nervgift är gift som i första hand angriper hjärna och nervsystem. Nervgift som produceras av levande organismer kallas neurotoxin. Det kan åstadkomma sin verkan genom att påverka nervcellens aktionspotential eller genom att inverka på signalöverföringen i synapser. Nervgifters "giftighet" beror antingen på att hjärna och nerver direkt skadas av ämnet, eller genom att nerverna bedövas förlama och slå ut viktiga kroppsfunktioner som hjärta och lungor. Alla centralstimulerande ämnen är i någon mening nervgifter. Begreppet nervgift säger inte mycket om ett ämnes giftighet, till nervgifterna räknas till exempel koffein, nikotin och etanol som ju i normala mängder inte kan anses vara särskilt farliga. Så gott som samtliga smärtstillande läkemedel är egentligen nervgifter. Många nervgifter återfinns inom ämnesgruppen alkaloider. Dessa utvanns ursprungligen ur växtsafter, men många kan också framställas syntetiskt. De flesta narkotiska preparat tillhör denna grupp.
Innehåll |
Människans användning
Som kemiska stridsmedel används nervgifter i form av så kallad nervgas. I allmänhet är det dock inte fråga om gas i dessa fall utan snarare finfördelade vätskedroppar, aerosoler.
Toxinkällor
Neurotoxiner produceras av
- djur (t ex conotoxiner från kägelsnäckor),
- växter (t ex solanin eller nikotin från skattor),
- encelliga eller flercelliga svampar (t ex muskarin från giftiga trådskivlingar, Inocybe),
- alger (t ex ciguatoxin från Gambierdiscus toxicus, brevetoxin från Karenia brevis och saxitoxin från dinoflagellater. De båda senare medverkar i giftig algblomning och saxitoxin orsakar paralytisk musselförgiftning), eller från
- prokaryoter (t ex botulinumtoxin från Clostridium botulinum eller tetradotoxin från Vibrio alginolyticus).
Många neurotoxiner som återfinns i högre djur produceras inte av djuret utan av andra organismer (bakterier eller alger) och anskaffas av djuret genom födan. Detta gäller t ex tetradotoxin i blåsfiskar och blåringade bläckfiskar, som tillverkas av bakterier för djurets räkning, eller batrachotoxin i pilgiftsgrodor, som grodan inmundigar med skalbaggar, som i sin tur tar upp det från växter i födan.
Verkan
Neurotoxiner kan interferera med signalöverföringen i nervcellen genom att påverka nervcellens aktionspotential genom att blockera eller öka känsligheten på jonkanalerna i cellmembranet. De kan också interferera med signalöverföringen i synapserna genom att hindra frisättning eller bindning av neurotransmittorer eller nedbrytningen av dem.
Kemisk sammansättning av neurotoxiner
De flesta neurotoxiner som produceras av prokaryoter, alger och växter har låg eller måttligt hög molekylvikt. Botulinumtoxinet, som anses vara ett av världens gifitgaste ämnen, är ett dock ett protein. Neurotoxiner som produceras av flercelliga djur är i allmänhet peptider.
Funktion
Hos organismer som producerar toxin kan det ha som funktion skydd eller som jaktvapen. Neurotoxiner i svampar och växter tjänar som skydd för organismen mot angrepp av framför allt insekter. Samma funktion som skydd mot predatorer har troligen neurotoxiner i många högre djur, medan andra djur använder dem i jaktvapen (t ex i kägelsnäckornas harpuner). Funktionen hos encelliga organismer är inte helt klarlagd: medan Vibrio-bakterier som tillverkar tetradotoxin kan antas leva i symbios med den fisk som skyddar sig med giftet är funktionen hos de frilevande mikroalgerna och prokaryoterna inte klarlagd.
