Nederländernas herrlandslag i fotboll

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Nederländernas herrlandslag i fotboll
Flag of the Netherlands.svg
Team colours
Kit body nether08.png
Team colours
Team colours
Team colours
Team colours
Hemmadräkt
Team colours
Kit body nether0709a.png
Team colours
Team colours
Team colours
Team colours
Bortadräkt
Förbund Koninklijke Nederlandse Voetbalbond
Förbundskapten Mall:Landsdata Nederländerna Bert van Marwijk
Lagkapten Giovanni van Bronckhorst
Flest landskamper Edwin van der Sar (128)
Flest mål Patrick Kluivert (40)
Första landskamp Mall:Landsdata Belgien Belgien 1 - 4 Nederländerna Mall:Landsdata Nederländerna
Antwerpen, Belgien, 30 april 1905)
Största vinst Mall:Landsdata Nederländerna Nederländerna 9 - 0 Norge Mall:Landsdata Norge
(Rotterdam, Nederländerna, 1 november 1972)
Största förlust Mall:Landsdata Nederländerna Nederländerna 1 - 7 Englands amatörlandslag Mall:Landsdata England
(Haag, Nederländerna, 1 april 1907)
Tävling Antal Guld Silver Brons
Världsmästerskap 8 0 2 0
Olympiska spelen 7 0 0 3
EM i fotboll 7 1 0 1

Nederländernas fotbollslandslag, ofta kallat Oranje, är Nederländernas internationella fotbollslag för herrar och kontrolleras av det nederländska fotbollförbundet Koninklijke Nederlandse Voetbal Bond (KNVB). Laget vann EM 1988 och tog sig till VM-final två gånger i rad - 1974 och 1978 - men förlorade bägge finalerna till respektive värdnation, Västtyskland och Argentina. Under sin storhetstid på 1970-talet var laget känt för sin offensiva och publikfriande fotboll, och kallades "Clockwork Orange" för sitt passningsspel. I flera länder benämns laget i vardagligt språk som "Holland".

Innehåll

Historik

Nederländsk fotboll hade en tidig storhetstid i OS-fotbollens första turneringar men sedan skulle det ta lång tid innan man på nytt blev en stormakt inom fotbollen. Första landskampen spelades mot grannen Belgien 1905, och den vann man med 4-1.Under 1950- och 1960-talet kvalificerade man sig inte för VM-slutspelen och var alltså i bakvattnet. Men under 1960-talet fick klubbfotbollen fart genom Feyenoord och AFC Ajax. Feyenoord vann Europacupen för mästarlag 1970 och AFC Ajax skulle efter en finalplats 1969 komma att dominera samma turnering med tre raka titlar 1971-1973. Den Nederländska fotbollens golden boy Johan Cruyff blev symbolen för den nederländska fotbollens frammarch. Men det fanns givetvis även andra storspelare: Robert Rensenbrink, Willem van Hanegem, Johan Neeskens.

VM 1974 och 78

I takt med klubbarnas framgångar skulle också landslaget utvecklas. Med en stomme av Feyenoord- och Ajax-spelare kvalificerade sig Nederländerna för sitt första VM-slutspel sedan 1930-talet 1974. Man hade redan visat sig starkare än tidigare i och med EM-kvartsfinalen 1972. Väl i slutspelet blev man publikfavoriter med det offensiva spel som landslaget blivit känt för. Man kallade det totalfotboll där spelarna kunde byta position och där attackerna var oförutsägbara. Den store ledaren och lagkaptenen var Johan Cruyff. Nederländarna var storfavoriter efter säkra segrar mot bland annat Argentina (4 - 0) och de regerande världsmästarna Brasilien. Men i finalen föll man mot hemmanationen Västtyskland. Framgångarna under 1970-talet fortsatte med EM-brons 1976 och en ny finalplats vid VM i Argentina 1978. Noterbart var att man 1978 var utan Cryuff och efter en något haltande inledning (bl.a. förlust mot Skottland, 2 - 3) återigen föll mot hemmanation. Det skulle krävas förlängning för att skilja lagen åt i Buenos Aires.

Europamästare 1988

Efter ett magert 80-tal där landslaget missade VM-slutspelen 1982 och 1986 och ett missat EM 1984 på grund av målskillnad kom man 1988 tillbaka i storstil. En nya generation med spelare som Frank Rijkaard, Ruud Gullit och Marco van Basten i frontlinjen vann EM-guld i Västtyskland. Man vann sin kvalgrupp före lag som Ungern och Polen. Man släppte in endast ett mål på åtta matcher. I första matchen föll man mot Sovjetunionen (0-1). 3-1 mot England (Van Basten gjorde alla tre) och 1-0 mot Irland och man var i semi mot hemmanationen och stora rivalen Västtyskland, en match som man vann med 2-1 där Van Basten avgjorde i slutminuterna. det blev finalseger mot Sovjetunionen (2 - 0) på den arena som man förlorat VM-finalen 1974 på (Münchens Olympiastadion). Mest minnesvärt från finalen är van Bastens konstmål i finalen som är en klassiker.

1990-talet: Nya framgångar men också interna bråk

Under 1990-talet nådde landslaget nya framgångar utan att nå ända fram till en titel. Förutom det misslyckade VM-slutspelet 1990 då man åkte ut redan i åttondelsfinal och med ett dåligt gruppspel före det nådde man EM-semifinal 1992, VM-kvartsfinal 1994 och EM-kvartsfinal 1996. 1992 och 1994 åkte man ut mot Danmark och Brasilien som skulle komma att vinna respektive turnering. Det största framgången skulle komma 1998 då landslaget tog sig till semifinal i VM under förbundskaptenen Guus Hiddink. Samtidigt har landslaget haft problem med flera interna bråk mellan olika spelarfraktioner.

Landslaget under 2000-talet

2000 arrangerade Nederländerna tillsammans med Belgien EM-slutspelet och landslaget var storfavoriter att ta hem titeln på hemmaplan. Spelare som Frank de Boer, Edgar Davids och målspottaren Patrick Kluivert var bara några som skulle borga för Nederländsk segerjubel. Det började också riktigt bra. Under gruppspelet besegrade man de regerande världsmästarna Frankrike och i kvartsfinal bjöd man på propagandaspel mot Jugoslavien (6 - 1). I semifinalen förmådde man dock inte att besegra Italien som vann efter straffar, noterbart var att Nederländerna missade två straffar under ordinarie tid.

2002 misslyckades man något överraskande att nå VM-slutspelet. 2004 var man dock tillbaka i de stora sammanhangen då man på nytt tog sig långt i en turnering utan att nå ända fram. Man besegrade Sverige i EM-kvartsfinalen men fick ge sig mot hemmanationen Portugal i semifinalen.

Hösten 2004 tog den gamla storstjärnan Marco van Basten över som förbundskapten. Han genomförde en stor generationsväxling. Spelare som Clarence Seedorf, Patrick Kluivert, Edgar Davids, Jaap Stam och Roy Makaay petades. Van Basten förespådde en anfallsfotboll och flera av de nya spelarna kom från klubben AZ Alkmaar som tex. Denny Landzaat, Barry Opdam, Jan Kromkamp och Joris Mathijsen. Khalid Boulahrouz, Ryan Babel och Romeo Castelen, Dirk Kuyt,Robin van Persie var några andra. Nederländerna kvalade in till VM där man vann mot Serbien-Montenegro och Elfenbenskusten och oavgjort mot Argentina. I åttondelsfinalen förlorade man en bråkig match mot Portugal, slaget i Nurnberg. Van Basten fick ta emot mycket kritik men fick förbundets förtroende. Efter VM har spelarna Ruud van Nistelrooy och Mark van Bommel vägrat spela i landslaget under Van Basten.

Nederländerna har kvalificerat sig för EM 2008 i Österrike&Schweiz där man i grupplottningen hamnade i "dödens grupp" med VM-finalisterna 2006 Frankrike och Italien samt Rumänien. Nederländerna vann gruppen överlägset, men förlorade sedan kvartsfinalen mot Ryssland.

Förbundskaptener ("Bondscoach")


Personliga verktyg