Östtysklands herrlandslag i fotboll
Från Rilpedia
|
|||||
| Östtysklands fotbollslandslag | |||||
| Förbund | Deutscher Fussball-Verband | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Matchställ |
|
||||
| Flest landskamper | Joachim Streich, 98 | ||||
| Flest mål | Joachim Streich, 55 | ||||
| VM-meriter |
VM-sexa 1974 |
||||
| EM-meriter |
- |
||||
| OS-meriter |
Olympiska mästare: 1976 |
||||
| VM-slutspel | 1 1974 | ||||
| EM-slutspel | - | ||||
| OS-slutspel | 1964, 1972, 1976, 1980 1952 och 1956 deltog Västtysklands lag i OS under gemensam tysk flagg. 1964 deltog Tyskland som en gemensam OS-trupp. Fotbollslandslaget som deltog var dock ett östtyskt. DDR kvalificerade sig 1984 men bojkottade spelen. Västtyskland tog platsen som bästa grupptvåa i kvalet. |
||||
Östtysklands fotbollslandslag, DDR:s fotbollslandslag 1952-1990
Innehåll |
Introduktion
När Tyskland delades i Förbundsrepubliken och DDR 1949 delades också landets fotboll. I Västtyskland behöll man det gamla förbundet DFB medan man i DDR startades Deutscher Fussball-Verband (DFV). Följaktligen kom två tyska landslag att skapas - ett i väst och ett i öst. Man kom att ha helt skilda organisationer - precis som de två tyska staterna.
DDR:s landslagsfotboll
Efter flera år av inofficiella landskamper då DDR ännu inte var medlem i Fifa spelade man den 21 september 1952 den första officiella landskampen mot Polen, vilken förlorades med 0-3 i Warszawa. Östtysklands landslag kom under 1950-talet att nästan bara spela mot länder i östblocket, det politiska läget spelade en roll, då flera länder i väst inte erkänt Östtyskland som land (se även Hallstein-doktrinen). Framgångar var få och DDR-landslaget kom hela tiden att vara i skuggan av Västtyskland, som tog hem VM-guldet 1954. Flera tränarbyten ägde rum men man lyckades inte kvalificera sig för ett VM- eller EM-slutspel.
DDR möter Förbundsrepubliken
Först under 1970-talet stabiliserades sig landslaget under förbundskapten Georg Buschner som ledde landslaget till dess första VM-slutspelet, paradoxalt nog i Västtyskland 1974. DDR levde alltjämt i skuggan av Västtyskland, 1970-talets stormakt inom landslagsfotbollen. Det kom att falla sig så att länderna hamnade i samma grupp vilket banade vägen för den enda landskampen mellan länderna på A-landslagsnivå (möten på U- och J-nivå ägde rum). Sensationen var ett faktum när lillebror DDR slog de blivande världsmästarna Västtyskland med 1-0 i Hamburg. Målskytten Jürgen Sparwasser blev stor hjälte. DDR hamnade slutligen på en sjätteplats.
DDR-landslaget under 1980-talet
Trots framgången i VM 1974 lyckades DDR aldrig återupprepa att kvalificera sig för ett större slutspel i slutet av 1970-talet eller hela 1980-talet. Man kom att ha ett kompetent landslag, men inte tillräckligt konkurrenskraftigt för slutspel (bortsett OS).
OS och DDR-fotbollen
Länderna i östblocket klassade alltid sina fotbollsspelare som amatörer. Istället för proffslöner fick spelare oftast positioner inom respektive lands armé och gavs fritt utrymme för fotbollsspel. IOK tillämpade amatörregeln inom OS-fotbollen, vilket stängde ut proffsen men gav turneringen en östprägeln då dessa landslag kom att dominera turneringen under efterkrigstiden. DDR:s första framgång var det överraskande bronset vid spelen i Tokyo 1964. Laget hette officiellt Tyskland, då IOK bara tog med Tyskland under en gemensam flagga, men var ett DDR-lag som vunnit en internmatch mot det västtyska laget och tagit platsen som Tysklands lag. DDR:s största framgång var guldet i Montreal 1976. 1984 bojkottade DDR OS tillsammnans med övriga länder i östblocket och därmed hade DDR gjort sitt i OS-fotbollen. DDR:s fotbollslandslag hade kvalat in till 1984 års turnering. 1988 kvalade man inte in då OS-turneringen gjorts om till en U23-turnering.
Klubbfotbollen i DDR
Klubbfotbollen i DDR kännetecknas genom sina starka koppling till staten och enskilda fabriker. T.ex. har lag som Sachsenring Zwickau och Waggonbau Dessau fått sina namn efter ortens fabrik. Andra lag fick sina namn efter DDR-regimens tycke och smak, till exempel ASK Vorwärts Berlin (Vorwärts betyder framåt), SC Einheit Dresden (Einheit = enhet) och Rotation Babelsberg , vilka alla stämmer överens med det regimen ansåg sig vilja uppnå.
DDR:s fotbollsliga stod i kontrast till den penningstinna Bundesliga i Västtyskland och kännetecknades av isolering, där östtyska spelare inte fick lämna landet för proffsspel utomlands. Ligan kom också kännetecknas av makthavarnas starka viljor, där stasichefen Erich Mielke anses ligga bakom sitt lag Dynamo Berlins tioåriga prenumeration på ligatiteln under 1980-talet. Detta förs av flera personer också fram som en orsak till landslagets små framgångar - konkurrensen inom landet var sneddriven även inom fotbollen.
En del framgångar fanns dock internationellt för DDR:s klubblag. 1974 vann 1. FC Magdeburg Cupvinnarcupen efter finalseger över AC Milan och 1987 nådde 1. FC Lokomotive Leipzig final i samma turnering. Dynamo Dresden gjorde två stormatcher mot storlaget FC Bayern München i Europacupen för mästarlags åttondelsomgång (1973-1974): Dresden spelade 3-3 och 3-4 mot det västtyska proffslaget.
När så DDR försvann, försvann även fotbollsligan, Oberliga, och lagen från öst fick chansen att kvalificera sig för den nu gemensamma Bundesliga. I början gick bl.a. Dynamo Dresden och FC Hansa Rostock upp men idag är det bara FC Energie Cottbus av de forna DDR-lagen som spelar i högstadivisionen. Skillnaden är stor mellan de rika storklubbarna i forna väst och de f.d. DDR-klubbarna.
DDR försvinner på fotbollskartan
När Tyskland återförenades 1990 blev följaktligen även en ny fotbollskarta ritad. DFB, det en gång gemensamma tyska fotbollförbundet, tog över efter DFV i det gamla DDR. DFV i sin tur levde delvis vidare genom de nya regionala förbund som skapades inom ramen för DFB i östra Tyskland. DDR spelade sin sista landskamp den 12 september 1990, då man besegrade Belgien med 2-1 i Bryssel 2-0. 1991 spelade det återförenade Tyskland sin första landskamp.
Fakta
- Första landskamp: Polen, 21 september 1952 (0-3 i Warszawa)
- Sista landskamp: Belgien, 12 september 1990 (2-0 i Bryssel)
Förbundskaptener
Kända spelare
- Jürgen Croy
- Peter Ducke
- Bernd Bransch
- Joachim Streich
- Jürgen Sparwasser
- Hans-Jürgen Dörner
- Ulf Kirsten
- Matthias Sammer
Kirsten och Sammer har även spelat i Tysklands landslag.
Se även
Externa länkar
(engelska) Rec. Sport. Soccer Statistics Foundation - Östtysklands herrlandskamper i fotboll
|
||||||||
