Neckers kub

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Neckers kub: En kub med konturlinjer utan egentligt djup.

Neckers kub är en kognitiv optisk illusion och ett omöjligt objekt som först publicerades 1832 av den schweiziske kristallografikern Louis Albert Necker.[1] Illusionen är ett tidigt känt exempel på underordningen tvetydiga illusioner, där den tillsammans med bland andra "den dansande siluetten" utgör tydliga exempel på en bistabil perception.

Innehåll

Bistabil perception

Neckers kub är ursprungligen en bistabil illusion, som är möjlig genom dess brist på djup. Den är ritad med konturlinjer i ett isometriskt perspektiv, vilket avser att de parallella kanterna är ritade som parallella linjer i figuren. När två linjer korsas, visar inte figuren vilken av linjerna som är ligger bakom respektive framför den andra. Detta gör bilden tvetydig och bistabil då den stadigt kan upplevas i två olika perspektiv.

Effekten är intressant beroende på att varje del av figuren är tvetydig i sig själv och det mänskliga centrala nervsystemet kan välja att perceptera figuren på två olika sätt och skapa en fungerande helhet av den bristande informationen. Neckers kub används ibland vid olika datoriserade jämförande tester av tolkningsätt mellan människans perception och datorers program.

Människan percepterar vanligen inte en okonsekvent eller omöjlig bild i den konturbaserade bilden, utan istället en av de två möjliga perspektiven. En kub vars kanter korsas på ett omöjligt sätt är däremot ett exempel på en omöjlig figur som Penrose triangel är ett exempel på.

På konturfiguren till vänster är det troligt att de flesta först ser ett perspektiv med den undre vänstra ytan i förgrunden. Detta beror på att vi vanligen har en benägenhet att betrakta objekt från en vy från ovan och däför med objektets topp synlig. Det andra möjlig perspektivet förutsätter också att figuren ses underifrån med figurens översida utanför synfältet.

Genom att fokusera på olika delar av figuren är det möjligt att uppnå en mer stabil perception av någon av kubens olika perspektiv. Figuren innehåller en sektion där två sidor är parallella emot betraktaren i form av en rektangel, samt en del där linjerna konverterar till en fyrkantig form genom en "y-förgrening" på de två diagonalt motsatta sidorna. Om åskådaren fokuserar på den övre "y-förgreningen", kommer den vänstra sidan att upplevas vara närmast åskådaren och om den nedre förgreningen istället ligger i ögats fokus så kommer den övre högra sidan att upplevas vara närmast (Einhauser, et al., 2004). Det är också möjligt att förändra upplevelsen genom att simultant växla ögats fokus på figurens olika delar.

Neckers kub kan sägas vara en byggsten för förståelsen för den mänskliga visuella perceptionsförmågan. Illusionen påvisar den mänskliga hjärnan att vara en del i ett neuralt nätverk, med sitt likvärdiga, bistabila uppförande.[2] Sidney Bradford, som varit blind från 10 månaders ålder, men som återfick sin syn vid en ålder av 52, percepterar inte samma tvetydighet som andra normalseende människor gör.

Kunskapsteori

Neckers kub används i kunskapsteorin där den utgör ett försvar emot naiv realism. Naiv realism (också känd som direkt eller sunt förnuft-realism) statuerar att det sättet som vi uppfattar världen, också är som den faktiskt ser ut. Neckers kub ser ut att motsäga denna tes då vi kan se den ena eller den andra av dessa olika perspektiv, när det i verkligheten inte finns någon kub överhuvudtaget, utan bara en tvådimensionell figur bestående av tolv linjer. Vi kan alltså fås att se något som inte egentligen finns och denna motsägelse av naiv realism, stödjer istället tesen representativ realism.

En roterande Neckers kub har använts för att demonstrera hur vår visuella perception kan anpassas till en associativ inlärning (cue recruitment).

I Richard Dawkins bok från 1982 The Extended Phenotype, tillsammans med senare upplagor av hans första bok Den själviska genen, används en Neckers kub som en analogi för olika vägar att introducera en gencentrerad syn på evolutionen. Dawkins refererar åter till Neckers kub i boken Illusionen om Gud.

Omöjlig kub

I en särskild vinkel, kan kuben upplevas bryta emot geometrins lagar
Visas kuben i en annan vinkel, framträder istället en möjlig figur

Den omöjliga kuben eller den irrationella kuben är ett omöjligt objekt, som är baserad på illustrationen Neckers kub illustration. En omöjlig kub är vanligen illustrerad som en Neckers kub, men med dess solida hörne dragna på ett motsägande sätt. Den upplevda soliditet ger den omöjliga kuben en större visuell tvetydighet än Neckers kub, som inte i första hand percepteras som en omöjlig figur. Illusionen är baserad på den mänskliga benägenheten att tolka en tvådimensionell bild till ett begripligt tredimensionellt föremål.

I M. C. Eschers lithografi Belvedere, kan en figur ses hålla en typ av en omöjlig kub i dess nederkant, vilkas principer också resten av litografiet är baserat på. I scenen går bland annat en stege från insidan av den första våningen till utsidan av den andra. Detta faktum kan dock inte utnyttjas av fången i källarplanet, då dess struktur utgör en möjlig kubform med alla sidor stängda.

Referenser

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Noter

  1. David Marr: Vision. 1982. p26
  2. David Marr: Vision. 1982.

Källor

Se även

Externa länkar

Personliga verktyg