Monica Dahlström-Lannes
Från Rilpedia
Monica Dahlström-Lannes, född 3 februari 1945, är skribent, debattör och före detta kriminalinspektör.
Innehåll |
Karriär
Dahlström-Lannes arbetade mellan 1965 och 1993 som polis och kriminalinspektör i Eskilstuna, från och med 1981 som vålds- och sexualbrottsutredare, med övergrepp av barn som specialistområde.[1][2]
Under sin tid som polis i Eskilstuna tog Monica Dahlström-Lannes 1982 initiativ till den arbetsgrupp och arbetsmodell som kom att kallas Eskilstunamodellen. Eskilstunamodellen består av ett tvärprofessionellt samarbete mellan olika myndigheter som i sina verksamheter involveras i sexualbrottmål rörande barn, och går ut på prioriterade och samordnade insatser mellan bland andra socialtjänst, polis och BUP (Barn- och Ungdomspsykiatrin).[3]
1990 skrev hon i samarbete med Rädda Barnen Mot dessa våra minsta, en bok om sexuella övergrepp mot barn och om de insatser samhället har till sitt förfogande i sådana fall. I boken beskriver hon även polisarbete, fallgropar i utredning och Eskilstunamodellen.[3]
Efter sin tid som polis har Monica Dahlström-Lannes innehaft flera uppdrag, bland annat som lärare på Polishögskolan[1], rådgivare åt Socialstyrelsen och vice ordförande i föreningen ECPAT[4]. Hon är också verksam som bland annat krönikör i Eskilstuna-Kuriren.
Kontroverser
Dahlström-Lannes har kritiserats för sin roll i rättegången 2008 mot Tito Beltrán, som anklagades (och i såväl tingsrätt som hovrätt dömdes) för våldtäkt på en annan artists barnflicka 9 år tidigare[5][6][7] Tingsrätten framförde dock i sin dom att "oavsett hennes avsikter, och kontakter med berörda personer, har emellertid inget framkommit som tyder på att hon t.ex. förmått målsäganden att göra anmälan eller att hon i övrigt skulle ha inverkat menligt på utredningen."[8]
Dahlström-Lannes har kritiserats av Leif GW Persson. I Tidskrift för folkets rättigheter, nr 3/4 2004, skriver han att Dahlström-Lannes "... flyttades från Polishögskolan på grund av att hon inte ansågs bedriva en seriös undervisning. Med henne var det ju så att oavsett ärende så hittade hon alltid styrkta incestanklagelser".[2] Dahlström-Lannes anser att Persson minns fel och att han i själva verket arbetade för att hon skulle få vara kvar.[9]
Utmärkelser
- Årets yrkeskvinna 1994[1][10]
- Solstickepriset 1999[1][10][11]
- Allmänna barnhusets stora pris 2002[1][10]
- Årets kvinnogärning 2008[1][12]
Bibliografi
- Dahlström-Lannes, Monica: Mot dessa våra minsta, Gothia/Rädda barnen förlag, 1990. ISBN 91-972164-4-5.
Källor
- ↑ 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 Skribentpresentation av Monica Dahlström-Lannes, consequentia.se
- ↑ 2,0 2,1 När det bästa blir det godas fiende, Bjarne Moelv, Eskilstuna-Kuriren, 2004-11-29
- ↑ 3,0 3,1 Mot dessa våra minsta, Monica Dahlström-Lannes, Rädda Barnen & Gothia 1990, ISBN 91-972164-4-5
- ↑ ECPAT:s verksamhetsberättelse 2004 (pdf)
- ↑ Britta Svensson: Sluta ljug nu, Monica, Britta Svensson, Kvällsposten, 2008-01-20
- ↑ Dahlström-Lannes nöjd över Tito-domen, Sveriges radio P4, 2008-02-12
- ↑ Britta Svensson: Domen mot Tito Beltran... GT/Expressen 2008-10-11
- ↑ Dom B 1318-07, 2008-02-12, Ystads tingsrätt
- ↑ Monica Dahlström-Lannes: Jag kommer att fortsätta att föra utsatta barns talan, Eskilstuna-Kuriren, 30/11 2004
- ↑ 10,0 10,1 10,2 Hon är farlig för dem som gör barn illa (pdf), Noomi Lind, pmu.nu, nr 4 2004
- ↑ Solstickepriset - Tidigare pristagare, solstickan.se
- ↑ Årets kvinnogärning 2008, roks.se
