Muhammad al-Mahdi al-Muntazar
Från Rilpedia
Muhammad al-Mahdi al-Muntazar, även Muhammad ibn Hasan, var enligt imamiterna den tolfte och siste shiaimamen som försvann i det fördolda (ghayba) 874 e.Kr. vid fem års ålder.[1] Han var son till Hasan al-Askari som var deras elfte imam.
Den förste imamen i shiitisk tradition var Ali ibn Abi Talib som också var den fjärde kalifen. Ghayba är en term för imamens försvinnande som indelas i lilla ghayba då han fortfarande meddelade sig i det fördolda och stora ghayba är då han ännu lever i det fördolda men inte längre meddelar sig, vilket så anses vara även idag.[2]
I shiitisk tradition kallas den tolfte imamen för al-Mahdi eftersom imamiterna menar att han kommer att återvända i framtiden för upprätta ett rättvist islamiskt samhälle, vilket ska ske på den yttersta dagen.[2] Samfundet vägleds till dess utav religiösa specialister (mujtahiderna), de rättslärda (ulama), medan de väntar på att ”räddaren” ska återkomma.[3]
Inom bahá'í
Bland flera andra hävdade Báb, grundare av babi-religionen och en av bahá'í-trons förgrundsfigurer att han var denne återvändande religiöse ikon.
Källor
- ↑ Jan Hjärpe (2004). 99 frågor om islam.
- ↑ 2,0 2,1 Bæk Simonsen, Jørgen: Islamlexikonet, Forum, 1994. ISBN 91-37-10552-3.
- ↑ Michael Gilsenan (2006). Recognizing Islam.
|