Michel Houellebecq

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Michel Houellebecq i Warszawa (9 juni 2008)
Michel Houellebecq (2008)

Michel Houellebecq är en fransk författare född 26 februari 1958, eller enligt en i augusti 2005 utkommen biografi av Denis Demonpion den 26 februari 1956. Houellebecq är känd för att vara kontroversiell och skildrar i sina böcker samtiden i relation till frågor rörande sexualitet, religion och kloning.

Han har givit ut fyra romaner och tre diktsamlingar, samt publicerat ett stort antal artiklar och essäer, bland annat en essä om en av hans förebilder H.P. Lovecraft.

Litteraturhistoriskt hämtar Houellebecq inspiration i 1800-talets realistiska romankonst (särskilt från sedeskildraren Balzac, Dostojevskij), men också - åtminstone enligt författaren själv - hos Novalis och den tyska romantikens idé om en totalroman i vilken alla genrer skulle upplösas i poesin. I Houellebecqs dikter, som ofta är rimmade och följer den klassiska franska metrikens regler, skönjs inflytande från Baudelaire. Även filosofiskt finns Houellebecqs rötter till stor del i det nittonde århundradet, dels hos Schopenhauer vars livspessimism han delar, dels hos positivismens grundare Auguste Comte. Den krassa syn på livet hans böcker förmedlar lär också ha sina influenser hos en sentida H.P. Lovecraft, om vilken författaren också skrivit en kritikerrosad essä. 1800-talets former och idéer möter dock i Houellebecqs texter hela tiden det allra det mest samtida i form av kvantfysik, sociologiska resonemang kring konsumtionssamhället (Houellebecq för ofta fram en skarp kritik av den liberala kapitalismen), New Age, kloning, sexturism och terrorism.

Houellebecqs blick är emellertid även riktad mot framtiden, särskilt i hans andra och femte roman, som innehåller betydande element av science fiction. I båda dessa romaner skapas till exempel en ny människotyp genom kloning. I Houellebecqs framtidsskildringarna korsas utopi och dystopi på ett sätt som påminner om Huxleys Du sköna nya värld, till vilken Houellebecq också hänvisar i Les Particules élémentaires.

Ett viktigt tema i Houellebecqs texter är religionen. I den korta berättelsen Lanzarote introduceras Houellebecqs intresse för Raelismen, en science fictionsekt grundad av en fransk rallyförare, med ambitionen att bygga ambassader för återvändande utomjordingar. Detta tema utvecklas sedan i författarens senaste roman La Possibilité d'une île ("Möjligheten av en ö" som dock i svensk översättning fått titeln Refug). I denna roman blir raelianismen till slut den dominerande religionen i världen efter en period med muslimsk dominans och raelianernas intresse för kloning utvecklas till ett framtidsscenario i vilket all reproduktion sker på detta sätt. Berättartekniskt är romanen är konstruerad som en växling mellan Daniel1:s framställning som utspelar sig i vår tid och hans båda framtida kloners, Daniel24:s och Daniel25:s, kommentarer till sin anfaders liv.

Houellebecqs stil har av honom själv karakteriserats som kliniskt-patetisk och kännetecknas av en pendling mellan å ena sidan ironi och kylig distans och å andra sidan stark inlevelse.

Genremässigt kan denna beskrivning av stilen kopplas till Houellebecqs försök att, enligt honom själv i romantikens anda, integrera alla genrer med varandra. I en roman skall allt från vetenskaplig prosa till poesi rymmas, något som Houellebecq sammanfattar i inledningen till sin essäsamling Interventions (1998) i frasen "Isomorphe à l'homme, le roman devrait normalement pouvoir tout en contenir." (Ung: Romanens form sammanfaller med människans form och romanen bör därför spänna över allt som finns i människan).

Parallellt med denna utopism - och parallellt med den romantiska drömmen om en poetisk värld - uppvisar Houellebecqs romaner emellertid ett flertal satiriska drag som tycks underminera visionerna. La Possibilité d'une île kan mot bakgrund av denna för författarskapet specifika problematik - och kanske även mer allmänt utifrån en mer generell postmodern problematik - läsas som en problematisering av humorn och ironin.

Houellebecqs romaner säljer mycket bra och författaren är mångfalt prisbelönt, men också starkt kritiserad för tvetydiga uttalanden om bland annat kloning, prostitution och islam. År 2001 kallade han islam för "la religion la plus conne" (den knäppaste religionen), något som ledde till åtal för hets mot folkgrupp, i vilket han dock friades. I förordet till konstfotoboken Ruff Nudes skriver han inlevelsefullt om sina egna erfarenheter av prostituerade på en porrklubb i Nederländerna.

Houellebecqs inflytande på dagens litteratur märks hos landsmännen Frédéric Beigbeder, Florian Zeller, Yann Moix och Pierre Mérot, liksom hos belgaren Peter Terrin. Houellebecqs skildringar av en posthuman värld har också vissa likheter med Maurice Dantecs romaner. I ett vidare internationellt perspektiv har han även jämförts med amerikanen Bret Easton Ellis.

Innehåll

Bibliografi i urval

Romaner

Kortare berättelse

  • Lanzarote (2000)

Essäer

Externa länkar

Personliga verktyg