Mein Kampf
Från Rilpedia
Mein Kampf (Min kamp) är en bok skriven av Adolf Hitler. Den består av två delar, Eine Abrechnung (En uppgörelse), som utgavs 1925, och Die Nationalsozialistische Bewegung (Den nationalsocialistiska rörelsen), som utgavs 1926. Hitler gav ursprungligen sitt verk titeln Viereinhalb Jahres des Kampfes gegen Lüge, Dummheit und Feigheit (Fyra och ett halvt års kamp mot lögner, dumhet och feghet), men Hitlers förläggare, Max Amann kortade ner titeln. Hitler dikterade bokens första del för sin närmaste medarbetare Rudolf Hess medan han satt fängslad på fästningen Landsberg, efter den misslyckade ölkällarkuppen 1923.
Innehåll |
Innehåll
Del 1, En uppgörelse
Den första delen är delvis en självbiografi. Adolf Hitler beskriver sin barndom och uppväxt, sina konstnärsdrömmar, tiden i Wien och sin uppfattning om hur Österrike ska kunna anslutas till Tyskland samt sina upplevelser under första världskriget och sin förtvivlan över det sätt på vilket kriget slutade. Han skildrar även hur han kom i kontakt med det lilla parti i München, Tyska arbetarpartiet bestående av ett handfull medlemmar, vilket han byggde upp till Nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet. Insprängt i redogörelsen för sitt liv beskriver han de slutsatser han dragit; han tar upp "judefrågan", sitt förakt för "novemberförrädarna" och "Versaillestraktatet". Han beskriver även hur han studerat andra politiska rörelser (exempelvis marxismen, socialdemokratin, de kristligt sociala och de nationella rörelserna) och därifrån hämtat inspiration och lärdomar till sin ideologi.
Del 2, Den nationalsocialistiska rörelsen
Denna del är en mer formellt hållen politisk proklamation. Hitler utvecklar här sin syn på historien, statens roll kontra rasens och nationens (vari han menar det "ariska" tyska folket). Han ger även instruktioner om hur partiet och dess apparat ska organiseras och hur propaganda ska spridas, för att vinna politisk makt. Boken avslutas med hans vision hur Tyskland bör organisera utrikespolitiken efter det att man vunnit makten i Tyskland.
Förintelseplaner i Mein Kampf?
Mein Kampf har spelat en viktig roll i debatten mellan intentionalister och funktionalister. De förra hänvisar till ett ställe där Hitler säger att om bara 12,000 – 15,000 judar gasades ihjäl, så "skulle offret av miljontals soldater inte ha varit förgäves." Detta tar de som intäkt för att han redan i detta skede planerade att utrota judarna. De senare påpekar att detta är långt ifrån det folkmord som senare ägde rum och att, även om Mein Kampf dryper av antisemitism så finns inga andra referenser till mord på judar i den nära 700 sidor långa texten. Hitler nöjer sig här med ett 25-punktsprogram där han förordar upphävande av judarnas medborgarskap, fördrivande av östjudar som flyttat till Tyskland efter 1914, förbud mot judisk invandring, förbud mot judiskt ägande av tidningar och butiker och dylikt. Dessutom rimmar en tidig plan för förintelsen illa med Heinrich Himmlers memorandum den 25 maj 1940, där han motsätter sig utrotning och rekommenderar fördrivning av judarna.
Uppföljare
Efter motgångarna i valet 1928 ville Hitler nå ut med sitt budskap effektivare. Därför dikterade han en ny bok, i vilken han främst koncentrerar sig på utrikespolitik. Han förutsåg att en slutlig krigsuppgörelse skulle äga rum omkring 1980 mellan USA och de förenade tyska och brittiska styrkorna. Boken kom dock aldrig att lanseras. Den trycktes i endast två exemplar och hölls hemlig under tredje rikets tid. Ett av dem hittades 1945 och dess autenticitet bekräftades av den nazisitiske förläggaren Josef Berg samt av den amerikanske general Telford Taylor, som hade en viktig ställning i Nürnbergprocessen. Boken är känd som Zweites Buch och publicerades först 1961 som piratutgåva på engelska; den första auktoriserade engelska utgåvan såg dagens ljus 2003, Hitler’s Second Book: The Unpublished Sequel to Mein Kampf. Den har också utgivits med titeln Hitler's Secret Book.
Spridning
Vid Andra världskrigets slut hade Mein Kampf utgetts i 10 miljoner exemplar i Tyskland, där den hade en status som påminner om Bibeln för de kristna. Alla nygifta, liksom varje rekryt, skänktes ett exemplar. Hitlers inkomster från boken uppgick till 7,6 miljoner riksmark (som jämförelse kan nämnas att en lärare i medeltal tjänade 4 800 mark per år.
Upphovsrätten innehas av delstatsregeringen i Bayern och utgår 2015. Inga nya upplagor har getts ut på tyska efter andra världskriget. I Österrike är både innehav och försäljning av boken förbjudna. I Frankrike är försäljning tillåten endast ifråga om en vetenskaplig kommenterad utgåva. I Nederländerna är försäljning förbjuden men innehav och utlåning tillåtet. Mein Kampf har länge funnits tillgänglig på arabiska och en ny utgåva blev nummer sex på bestsellerlistan i de palestinska självstyret.[1] Också i Turkiet blev den en bestseller med 100 000 exemplar sålda på ett par månader.[2] I Sovjetunionen var Mein Kampf förbjuden men i Ryssland är efterfrågan stor och åtminstone tre upplagor har utkommit efter 1992. Den ryska versionen finns också tillgänglig på olika webbplatser.
Svenska utgåvor
Min kamp kom ut första gången i svensk översättning av Anders Quiding år 1934 på Holger Schildts förlag. År 1941 kom en nyöversättning av Nils Holmberg från den officiella, oavkortade tyska utgåvan, på Medéns förlag i Stockholm. År 1970 utgav Hägglunds den gamla Quiding-översättningen, med förord av Erwin Leiser. År 1992 utgavs den på nytt av Hägglunds, med nytt omslag och inledning av Stig Jonasson, i samband med vilket det blev en kontrovers angående upphovsrätten (se vidare nedan). Ännu en nyupplaga, med nytt omslag och inledning av Stig-Björn Ljunggren, följde på Hägglunds förlag år 2002.
Till skillnad från de tidiga utgåvorna är titeln på den svenska översättningen numera Mein Kampf.
Det är en vanlig missuppfattning att boken är förbjuden i Sverige vilket inte är fallet. Den går både att köpa i bokhandeln och att låna på de flesta bibliotek.
När boken gavs ut 1992 i Sverige, försökte Bayerns regering att stoppa utgivningen, i ett mål som gick ända upp i Högsta domstolen. Domstolens utslag år 1998 blev att den moderna delstaten Bayern inte kunde anses äga upphovsrätten. Eftersom det förlag som gav ut boken på trettiotalet sedan länge upphört att existera, ansåg Högsta domstolen att frågan om upphovsrätten skulle anses vara oklar, eller att verket till och med borde anses att inte vara skyddat av upphovsrätten. Målet vanns av Hägglunds förlag. De svenska utgåvorna 1992 och 2002 är således de enda i hela världen som saknar upphovsrätt.
Referenser
- ↑ MEMRI-MKampf. MEMRI "Special Dispatch - No. 48" Oktober 1999.
- ↑ Mein Kampf sales soar in Turkey, The Guardian, 29 mars 2005.
