Marie Demker

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Eva Marie Bjereld Demker, född 26 augusti 1960 i Mölndal, är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, gästprofessor vid Södertörns högskola och samhällsdebattör.

Innehåll

Biografi

Efter några års arbete på annonsbyrå och inom vården påbörjade Marie Demker studier vid Journalisthögskolan i Göteborg och tog journalistexamen 1984. Hon har arbetat som journalist på Aftonbladet, Göteborgs-Tidningen (GT), Skaraborgs Läns Tidning samt Tidningarnas Telegrambyrå (TT).

I slutet av 1980-talet återupptog Demker sina universitetsstudier och hon disputerade i statsvetenskap 1993 på doktorsavhandlingen I Nationens intresse? Gaullismens partiideologi 1947-1990 (Stockholm: Nerenius & Santérus). Hon blev docent i statsvetenskap 1996 och är sedan 2004 professor i statsvetenskap vid Göteborgs univeristet. Demker har sedan doktorsavhandlingen författat flera böcker. Ett urval av de mest intressanta återfinns i bilbiografin nedan.

Marie Demker har i sin forskning inriktat sig på komparativ politik och internationell politik samt vetenskapsfilosofiska och metodologiska frågor. Hennes aktuella forskning behandlar framväxten av nya politiska skiljelinjer i en globaliserad värld, nya partier, kriminalpolitikens individualisering samt svensk främlingsfientlighet. I huvudsak har hennes tidigare forskning behandlat politiska partier, utrikespolitiskt beslutsfattande samt individers och ideologiers betydelse i politiken och historien. Vid sidan av bokproduktionen har hon publicerat sig i ansedda internationella tidskrifter som Party Politics, Scandinavian Political Studies, International Review of Sociology, Cooperation & Conflict, Revue Internationale de Politique Comparée samt Punishment & Society.

Marie Demker har innehaft flera förtroendeuppdrag inom och utanför den akademiska världen. Hon har bl a varit ledamot av Göteborgs universitets styrelse (2001-2003), ledamot av Vetenskapsrådet; Ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap (2001-2006), ordförande för Ämnesrådets för Humaniora och Samhällsvetenskap inom Vetenskapsrådet beredningsgrupp för statsvetenskap samt journalistik och masskommunikation (2001-2006), medlem av HSFR:s/VR:s programgrupp för forskning om kommunistiska regimers brott mot mänskliga rättigheter (2000-2004), ordinarie ledamot för Sverige av Steering Comitte for Nordic Centres of Excellence (NOS) (2004-2005), vice ordförande i styrelsen för Nordic International Studies Association (NISA) (1996-1999), ledamot av Rådet för Teologiskt Forum (Svenska Kyrkan i Göteborgs stift & Göteborgs Kyrkliga samfällighet) (2005-), ledamot av styrelsen för Göteborgs Symfoniker AB (2007-) samt ledamot av styrelsen för Teologiska Högskolan, Stockholm (2008-). Sedan september 2007är Marie Demker gästprofessor vid Institutionen för samhällsvetenskap, Södertörns Högskola.

Marie Demker är gift med Ulf Bjereld och bosatt i Göteborg. Sedan 20 år tillbaka medverkar Marie Demker regelbundet i media som frilansskribent och som kommentator till aktuella politiska skeenden, däribland ämnesområdena religion och politik, nationalism och främlingsfientlighet, fransk politik, forskningspolitik samt jämställdhetsfrågor. Demker har även föreslagit att Sveriges nationaldag ska avskaffas.[1] Hon har tidigare varit aktiv i vänsterpartiet.[2]

Bibliografi

  • I Nationens intresse? Gaullismens partiideologi 1947-1990 (Stockholm: Nerenius & Santérus), doktorsavhandling
  • Utrikespolitiken som slagfält. De svenska partierna och utrikesfrågorna (Stockholm: Nerenius & Santérus 1995, tillsammans med Ulf Bjereld)
  • Sverige och Algeriets frigörelse 1954-1962. Kriget som förändrade svensk utrikepolitik (Stockholm: Nerenius & Santérus, 1996)
  • Från Bastiljen till Maastricht. En introduktion till modern fransk politik (Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1996)
  • Religion och Politik. Den europeiska kristdemokratins dilemma, Stockholm: SNS Förlag, 1998)
  • Varför vetenskap? Om vikten av problem och teori i forskningsprocessen (Lund: Studentlitteratur, 1999, tillsammans med Ulf Bjereld & Jonas Hinnfors)
  • Ingenmansland? Svensk immigrationspolitik i utrikespolitisk belysning (Lund: Studentlitteratur, 1999, tillsammans med Cecilia Malmström)
  • I Vattumannens tid? En bok om 1968 års auktoritetsuppror och dess betydelse idag (Stockholm: Hjalmarson & Högberg, 2005, tillsammans med Ulf Bjereld)
  • Det hyperindividualiserade samhället? (Umeå: Boréa, 2005, redaktör tillsammans med Ulf Bjereld, Jan Ekecrantz & Ann-Marie Ekengren)
  • Partiernas århundrade. Fempartimodellens uppgång och fall i Norge och Sverige (Stockholm: Santérus förlag, 2005, redaktör tillsammans med Lars Svåsand)
  • Främlingskap. Svensk säkerhetstjänst och konflikterna i Nordafrika och Mellanöstern (Lund:Nordic Academic press, 2006, tillsammans med Ulf Bjereld)
  • Colonial Power and National Identity. Pierre Mendès France and the History of French Decolonisation (Stockholm: Santérus Academic Publishing, 2008).

Referenser

  1. Andersson, Elisabeth (2008-06-04 (2008-06-05)). ”Statsvetare: "Avskaffa nationaldagen!"” (på svenska). Sydsvenskan: s. A06. http://sydsvenskan.se/skane/article331899.ece. Läst 2008-07-16. 
  2. Demker, Marie (2006-01-07). ”Reflektera över begreppet kamrat” (på svenska). Vänsterpartiet. http://www2.vansterpartiet.se/debatt/artiklar/detalj.asp?ID=526&Tr%25C3%25A5d=391. Läst 2008-09-03. 

Externa länkar

Den följande diskussionen är ett arkiverat förslag om att radera nedanstående artikel. Var god modifiera inte diskussionen. Senare kommentarer i ärendet bör göras på artikelns diskussionssida. Inga fler redigeringar bör göras nedan.

Resultatet av diskussionen blev att koncensus saknas om radera eller infoga och enligt principen att välja det mildaste alternativet infogas artikeln. --Kruosio 16 februari 2007 kl. 19.10 (CET)

Varför Finland aldrig blev en Folkrepublik

    • Anmälare: StefanB 6 december 2006 kl. 17.09 (CET)
    • Motivering: Verkar vara egen forskning med egna slutsatser, men artikeln är så konstigt skriven så jag undrar vad andra tycker.

Nu har gambiern varit framme och rättat till allt

Jag håller med om att artikeln är en främmande fågel. Samtidigt är/var sidan om Finland inte helt lyckad heller. Det finns en historieskrivning om Finland men den är uppdelad på:

Jag har rättat till artikeln Finland och beaktat de delar som är relevanta i Varför Finland aldrig blev en Folkrepublik, som alltså kan tas bort. Historieskrivningen har rättats till med lite bättre rubriker. Jag har även sett över rubrikerna rent generellt. Kort och gott har gambiern sett till att Varför Finland aldrig blev en Folkrepublik kan tas bort. 83.252.52.60 2 januari 2007 kl. 04.17 (CET)


Radera

  1. Wasell 6 december 2006 kl. 17.25 (CET)
  2. -- MVH Svarte Riddaren 6 december 2006 kl. 17.30 (CET)
  3. Dewil 6 december 2006 kl. 17.53 (CET)
  4. Rosp 6 december 2006 kl. 18.35 (CET)
  5. --Bruno Rosta 6 december 2006 kl. 23.51 (CET)
  6. torvindus 7 december 2006 kl. 07.44 (CET)
  7. Bomkia 7 december 2006 kl. 08.22 (CET) (egen forskning och en argumenterande artikel.)
  8. JKn 7 december 2006 kl. 08.38 (CET)
  9. Pralin 8 december 2006 kl. 21.17 (CET)
  10. Riggwelter 11 december 2006 kl. 20.50 (CET)
  11. Islander 12 december 2006 kl. 03.09 (CET) Håller med Dewil nedan.
  12. Greverod 망눗 8 januari 2007 kl. 00.17 (CET)

Blankröst

Behåll

Infoga

  1. korta ner och mindre POV och lägg in i efterkrigshistoria - Gthyni 6 december 2006 kl. 17.22 (CET)
  2. rrohdin 7 december 2006 kl. 09.32 (CET) i Finland under efterkrigstiden som kortfattat säger ungefär samma sak men till skillnad från Varför Finland aldrig blev en Folkrepublik saknar källor...
  3. Izzy 10 december 2006 kl. 09.57 (CET) Korta ner ordentligt och infoga som en rubrik under Finland under efterkrigstiden
  4. Thoasp 11 december 2006 kl. 20.10 (CET)
  5. Ztaffanb 12 december 2006 kl. 12.15 (CET) Artikeln som sådan är en främmande fågel (dvs namnet är inte tillämpbart eftersom det är ställt som en fråga). Innehållet torde kunna inarbetas relativt oförändrat som en underrubrik i Finland under efterkrigstiden, eventuellt som ett tänkbart scenario vilket inte blev verklighet. Jag håller med om den kritik som framförts mot källornas tillförlitlighet men som nyligen nämndes i en artikel i SvD (Diktatorn ser till att aldrig bli ansvarig) lämnar sällan diktaturer bra källförteckningar efter sig...
  6. Chincoteague 18 december 2006 kl. 12.08 (CET)
  7. Angriffer 28 december 2006 kl. 00.19 (CET)
  8. SingleStar 4 januari 2007 kl. 05.17 (CET)

Diskussion
Även bortsett från det nuvarande POV-mässiga innehållet (vilket jag iofs håller med om), så är både artikeltitel och ämne svårt POViga. Delar kanske kan infogas i befintliga artiklar, men jag bedömer radering som det rimligaste alternativet. //Wasell 6 december 2006 kl. 17.25 (CET)

Och vad är det för fel med det då? Källorna anges ju? Om någon har andra åsikter så vore det väl bättre att komplettera sidan? AndersG 6 december 2006 kl. 17.34 (CET)

Wikipedia ska inte innehålla egen forskning, utan bara slå fast vad som redan är känt. Alla artiklar på Wikipedia ska också skrivas ur en neutral synvinkel. Denna artikel bryter mot dessa två riktlinjer. /Grillo 6 december 2006 kl. 17.45 (CET)
Artikeln är en kort men saklig och argumenterande uppsats, komplett med källhänvisningar, och hör som sådan inte hemma i Wikipedia. Vad uppsatsen behandlar är dock ett viktigt ämne som förtjänar en plats i någon av artiklarna om Finland under och efter andra världskriget. /Dewil 6 december 2006 kl. 17.53 (CET)
OK Kan någon plocka russinen ur den och lägga in då?AndersG 6 december 2006 kl. 17.58 (CET)
Artikelns slutsatser bygger inte på de argument som framförs i artikeln. Att DFFF skulle ha planerat en statskupp är i högsta grad ifrågasatt. Artikeln har heller inga källhänvisningar, förutom några få meningar. Jag kan inte se att något i artikeln bör flyttas till andra artiklar. Thuresson 7 december 2006 kl. 00.35 (CET)
Visst finns där väl källhänvisningar, men då artikeln omedelbart föreslogs för radering så avtog mitt intresse för att komplettera denna. Har dock nu kompletterat med flera källhänvisningar AndersG 7 december 2006 kl. 10.51 (CET)
Det står inte heller att DFFF skulle ha planerat en statskupp. Planerna fanns i Moskva och detta finns det källor till.AndersG 7 december 2006 kl. 10.52 (CET)
"I de myckna skriverierna om förmenta planer på en kupp våren 1948 har man inte kunnat presentera någonting konkret om vare sig yttersta vänsterns eller yttersta högerns avsikter. Om det har funnits någon eld under kuppryktenas rök har det varit fråga om små lågor, snarare intentioner och förhoppningar hos enskilda personer eller små grupper snarare än om allvarligt syftande företag." (Osmo Jussilla m.fl. "Finlands politiska historia 1809-1998", Schildts 2000, sida 280). Thuresson 7 december 2006 kl. 12.29 (CET)
Det beror ju på hur man väger det, men om man läser Zjdanovs ord (enligt Milovan Djilas, Conversations with Stalin (New York; Hart-Davis 1961)) och Yrjö Leinos ord, samt kombinerar det med ad som hände i Östeuropa så ser jag inte hur man kan dra någon annan slutsats.


Jag kan inte se den "egna forskningen" i artikeln. Däremot är namnet inte så bra och texten kan väl kanske skrivas något neutralare, men temat är ofta återkommande när man läser finsk historia. Att Finlands oberoende inte var säkrat, var åtminstone i de äldre verk jag läst en allmän synpunkt. Läs gärna Paasikivis dagböcker för att se hur mörkt han tidvis såg på situationen. /rrohdin 7 december 2006 kl. 09.32 (CET)
Ge gärna förslag på ett neutralare namn. Tyckte själv att det var frågan om ett "sidospår" och däför inte hörde hemma i Finland under efterkrigstiden. AndersG 7 december 2006 kl. 10.51 (CET)
Slutsatserna är inte källhänvisade tex, så i nuläget betraktar jag dom som egen forskning. Och artikeln borde inte döpas om, informationen borde snarare infogas på en sida om finlands och rysslands förhållande. --Bomkia 5 januari 2007 kl. 09.37 (CET)
Var god modifiera inte diskussionen ovan.
Personliga verktyg