Maria Stuart

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Maria Stuart

Maria Stuart (engelska Mary Stuart eller Mary Stewart), född 8 december 1542Linlithgow Palace, West Lothian, Skottland, död 8 februari 1587Fotheringhay Castle, Northamptonshire, England, var drottning av Skottland 1542-1567, gift med kung Frans II av Frankrike och drottning av Frankrike 1559-1560. I Storbritannien kallas Maria Stuart populärt för Mary, Queen of Scots.

Maria Stuart var dotter till Jakob V av Skottland och Maria av Guise och blev mor till kung Jakob I av England i sitt andra äktenskap med sin kusin Henry Stuart Darnley. Hon blev bortrövad och kanske tvingad till ett tredje äktenskap med James Hepburn, 4:e earl av Bothwell. Efter att ha tvingats fly Skottland 1567 levde hon i tjugo år i fångenskap i England, där hon slutligen avrättades av sin kusin, Englands dåvarande drottning Elisabeth I.

Innehåll

Tidigt liv

Maria Stuart blev bara några dagar gammal drottning av Skottland sedan hennes far, Jakob V, avlidit. Jakob V:s mor, Margareta Tudor, var syster till kung Henrik VIII av England, vilket kom att besegla Maria Stuarts öde. Detta utspelade sig under reformationstiden, och det katolska partiet i England ansåg drottning Elizabeth I som illegitim, eftersom hon var född i Henrik VIII:s andra äktenskap, ingånget efter en av påven ej tillåten skilsmässa. Maria Stuart skulle alltså vara Englands rättmätiga drottning, då hon var närmaste arvinge till Henrik VIII.

1548 skickades hon iväg till Frankrike, där hon uppfostrades av sin mors släktingar. 24 april 1558 vigdes hon som femtonåring i Notre Dame i Paris med den fjortonårige Frans II av Frankrike; hon hade trolovats med honom redan som femåring. Frans avled dock redan 1560. Vid hans död skrev María Stuart denna dikt:

Sans cesse mon cœur sent le regret d'un absent, si parfois vers les cieux viens à dresser ma veue, le doux traict de ses yeux, je vois dans une nue; soudain je vois dans l'eau comme dans un tombeau. Si je suis en repos, sommeillant sur ma couche, je le sens qu'il me touche: en labeur, en recoy, toujours est prés de moy.

Engelsk översättning ([1]): My heart feels ceaselessly, for his loss to me. Sometimes in such a place, his image comes to me. The sweet smile on his face, up in a cloud I see. Then sudden in the mere, I see his funeral bier. When I lie quietly, sleeping upon my couch, I hear him speak to me, and I can feel his touch. In my duties each day, he is near me always.

Återkomsten till Skottland

När Maria Stuart 19 augusti 1561 återvände till sitt hemland Skottland efter maken, Frans II:s död, hade protestantismen hunnit bli den ledande religionen i landet, samtidigt som drottningen själv var katolik. Regeringen i Skottland hade handhavts av Maria Stuarts halvbror, greven av Moray. Maria var smidig till början - hon gav eftergifter åt adeln och vad beträffade religionen nöjde hon sig med tillstånd att privat få lov att hålla katolsk gudstjänst.

När hon 29 juli 1565 gifte sig med kusinen, greven av Darnley, uppstod en maktpolitisk instabilitet, eftersom hennes arvskrav på England då stärktes. Darnley var katolik, och det sågs som ett uttryck för Marias önskan att rekatolicera Skottland.

Halvbrodern greven av Moray gjorde uppror mot Maria Stuart. Det bildades en sammansvärjning, som närmast var riktad mot Marias italienske sekreterare, David Rizzio, och han dödades av skotska adelsmän, med Darnley i spetsen år 1566. Dock lyckades Maria återfå sitt inflytande över Darnley och makarna flydde tillsammans. Hon födde en son, sedermera Jakob I av England, men äktenskapet med Darnley förblev, trots sonens födelse, olyckligt.

Bothwell

Maria stöddes av James Hepburn, 4:e earl av Bothwell och hon samlade ihop trupper, och återvann sin ställning inom en veckas tid. Bothwell kom att leda en sammansvärjning mot Darnley och när han låg sjuk i koppor i Kirk of Fields i Edinburgh i början av 1567 sprängdes hans hus i luften - hans kropp återfanns i närheten.

I den historiska forskningen är det ännu idag omstritt huruvida Maria kände till mordplanerna på sin make - frågan om detta sammanhänger med några brev från Maria till Bothwell (de s.k. kassettbreven). I det långa Glasgow-brevet från Maria till Bothwell skiver hon bl.a.: "Förbannad vare denna koppärriga varelse (Darnley) som vållar mig så mycket plåga" och hon bedyrar även sin kärlek till Bothwell ("Det är min önskan att vara i Era armar, min kära alskade") - hon var beredd att vad som än hände gå genom liv och död med honom.

Bothwell anklagades för mordet men frikändes. En kort tid därefter enleverade han Maria och de gifte sig tre veckor senare, den 15 maj 1567. Det påstås också att enleveringen endast skulle varit en skenmanöver.

Fängslad och avrättad

Efter Marias giftermål med Bothwell uppstod en upprorsrörelse i Skottland och Maria tvangs ge sig fången och abdikera till förmån för sin son, Jakob. Bothwell flydde 1567.

Maria rymde ur fängelset och ett kortare inbördeskrig vidtog. Maria Stuart förlorade och tvingades abdikera 25 juli 1567 och hon sökte skydd i England. Den engelska drottningen Elisabet I, som kände till katolikernas stöd för Maria Stuart, gav emellertid inte något skydd, utan fängslade istället sin kusin Maria Stuart och höll henne fången i nästan 20 år på olika slott i England. Åtskilliga konspirationer gjordes för hennes befrielse, där bland annat Filip II av Spanien var inblandad.

Hon avrättades genom halshuggning på Fotheringhay slott 8 februari 1587.

Hennes valspråk var: "In the end is my beginning". Ett passande valspråk sett till hennes efterlevande - från Maria Stuart härstammar de flesta av regenterna i dagens europeiska monarkier, såsom drottning Elizabeth II och kung Carl XVI Gustaf.

Succession


Företrädare:
Jakob V av Skottland
Drottning av Skottland (regent)
15421567
Efterträdare:
Jakob VI av Skottland


Företrädare:
Katarina av Medici
Drottning av Frankrike (ej regent)
15591560
Efterträdare:
Elisabeth Habsburg av Österrike

Personliga verktyg