Myrkottar
Från Rilpedia
?Myrkottar | |
---|---|
Manis javanica
|
|
Systematik | |
Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
Rike: | Djur Animalia |
Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass: | Däggdjur Mammalia |
Ordning: | Myrkottar Pholidota |
Familj: | Manidae |
Släkte: | Myrkottar Manis |
|
|
§Manis Auktor: Linné, 1758 |
|
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
Myrkottar (Pholidota) är en ordning i djurklassen däggdjur. Ordningen utgörs av en enda familj (Manidae) som består av ett släkte (Manis) med sju arter. De lever i afrikanska och asiatiska skogar och stäpper.
Innehåll |
Utseende
Kroppen, med undantag av nosen, buken och benens inre sida, är täckt av stora, platta, rombiska eller trespetsiga, skarpkantade, i taktegelliknande rader anordnade fjäll. Dessa är förtjockningar av läderhuden som är täckt med ytterligare en hud. De inte fjällbeklädda delarna av kroppen bär hår och även mellan fjällen uppträder 1 till 4 borstlika hår. Kroppen är långsträckt med en längd mellan 30 och 90 centimeter. Svansen är ibland lika lång och kraftig. Myrkottar saknar tänder och har en tunga som kan utsträckas långt. Magen har undergått en ombildning. Körtlarna är begränsade till ett mindre område och resten av magens inre sida är täckt med förhornat epitel. Dessa används för sönderbrytning av födan. Munnens öppning är liten och fötterna har fem tår som är försedda med starka klor.
Levnadssätt
Dessa djur tillbringar dagen i jordhålor som de själva gräver och under natten uppsöker de sin föda. Denna utgörs huvudsaklig av myror och termiter. Deras rörelser är inte så långsamma och tröga som tidigare antagits. En afrikansk art förmår enligt gjorda iakttagelser springa lika snabbt som en människa. Andra arter är mycket skickliga klättrare. Alla myrkottar har förmåga att rulla ihop sig till klotform. Syn och hörsel är svagt utvecklade, medan lukten är synnerligen god.
De föder bara en eller två ungar åt gången.
Arter
Långsvansad myrkott (Manis tetradactyla)
Denna art har breda fjäll med köl på spetsen. Dessa är svartbruna vid roten och gulaktiga i kanterna. Djuret är 100 till 130 centimeter långt, varav två tredjedelar kommer på svansen. Arten förekommer i västliga skogstrakter av mellersta Afrika.
Kortsvansade myrkott (Manis pentadactyla)
Djuret har en längd av 130 centimeter, varav hälften kommer på svansen, som vid roten är lika tjock som kroppen. Fjällen är inte kölade. Arten lever i Ostindien och på Sri Lanka.
Stäppmyrkott (Manis temmincki)
Djuret uppnår en längd av 150 centimeter, varav hälften kommer på svansen som i spetsen är avrundad. Denna art bebor stäpptrakter i södra och östra Afrika.
Andra arter är:
- M. crassicaudata
- M. javanica
- M. tricuspis
- jättemyrkott (M. gigantea)
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).