Malmöhus
Från Rilpedia
Denna artikel handlar om slottet Malmöhus. För det svenska länet med samma namn, se Malmöhus län. För tågfärjan, se M/S Malmöhus.
Malmöhus slott, slott i Malmö. Malmöhus är Nordens äldsta bevarade renässansslott från 1526-1530. På slottsholmen finns idag Malmö konstmuseum och Malmö museum. Nära slottet finns även Kommendanthuset och Slottsmöllan.
Innehåll |
Byggnadshistoria
Slottets föregångare började byggas 1434 av kung Erik av Pommern. Denne kung beordrade en kraftfull utbyggnad av Malmös försvar mot sjösidan. Sedan början av 1400-talet hade det pågått ett uppbyggande av en strandmur i staden. På kunglig order påskyndades nu detta arbete samtidigt som den nya borgen kom att bilda strandmurens västra försvarspunkt. Borgen, den s. k. Møntergaarden (Myntergården), var av typen kastell, det vill säga en rektangulär anläggning omgiven av höga murar och med ett porttorn. Borgen har haft en förborg i öster men denna försvann redan vid anläggandet av det nuvarande slottets vallgrav på 1530-talet.
Fredrik I beordrade år 1525 sin länsherre på Malmöhus Albert Ravensberg att bygga ett nytt slott. 1530 fick han utbetalt en enorm summa (5690 Mark) för fyra års byggnadsarbete. Det var under denna period som den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes. Slottets inre borggård skulle inramas av en tre våningar hög skyttegång. Entrén till slottet flyttades samtidigt genom tillkomsten av den västra förborgen. Från själva huvudbyggnaden skulle också utgå en fyra våningar hög skyttegång åt både väster och öster. I väster anslöt denna till det nuvarande porttornet vilket från början haft ytterligare en våning. Det är främst genom tydliga spår i de existerande murarna som slottets äldsta byggnadsfaser har kunnat utläsas.
År 1529 utbröt en eldsvåda på slottet. Hur omfattande denna varit finns dock inga uppgifter om. Efterföljande år höjs emellertid länsintäkterna som ska användas till slottet byggande från 300 Mark till 500 Mark och 1532 till hela 888 Mark. Detta visar att byggandet av det nuvarande slottet pågått under denna tid. År 1534 bröt grevefejden ut och borgarna rev då den väldiga mur med skyttegångar som utgick från huvudbyggnaden och som kringgärdade slottets inre borggård. Fortfarande kan man se de sargade spåren efter denna mur i huvudbyggnaden, ett bevis på att det nuvarande slottet är uppfört före året 1534. I litteratur om Malmöhus framhålls ofta att det nuvarande slottet uppförts efter grevefejdens slut, en uppgift som således svårligen stämmer med bevarade byggnadsspår och räkenskaper. Åren 1537-1540 förstärktes i stället slottet på order av Christian III genom anläggande av en vallgrav och vallar med fyra stora hörntorn av tegel.
Personhistoria
År 1526 skapades Malmöhus län genom indragandet av det forna Lindholms län vilket bestod av de tre häraderna Oxie, Ingelstads och Järrestads härader. Dessutom tillkom Högby län (nuvarande Hyby i Bara härad). Genom intäkterna från länen skapades förutsättningar för att förvalta ett stort riksslott som Malmöhus. Länsherrarna på Malmöhus tillsattes av kungen själv. Dessa kom därför oftast från Danmarks mera rika adelsätter.
Länsherrar under 1500-talet
1526-1532 Albert Jepsen Ravensberg (död 1532).
1532-1535 Mogens Gyldenstjerne
1539-1542 Jörgen Urne
1542-1544 Ejler Hardenberg
1544-1549 Jesper Fris
1549-1554 Mogens Gyldenstjerne
1554-1565 Ejler Hardenberg
1565-1580 Björn Kaas
1580 Axel Viffert (död 1580)
1580-1591 Korfits Viffert (död 1591)
1591-1595 Hak Ulfstand
1595-1597 Preben Gyldenstjerne
Under åren 1554-1559 residerade tronföljaren, sedermera kung Frederik II på Malmöhus. Maria Stuarts tredje gemål, earlen av Bothwell, hölls fången här 1567-1573. Den siste danske kungen som under kortare tid bott på slottet var Frederik III år 1652. I början av svenska tiden efter 1658 användes slottet av slottskommendanterna. Det användes även till förvaring av politiska fångar, bland vilka kan nämnas Jörgen Krabbe och Anjalamannen Carl Gustaf Armfeldt d.y., som dog här 1792.
Senare historia
1828 blev Malmöhus fängelse. Delar av fästningen byggdes om med nya fängelselängor. Efter slottsbranden 4 september 1870 uppfördes fängelsets östra, södra och västra längor på nytt. 1909 tömdes fängelset, men byggnaderna fortsatte att användas som nödbostäder. Först 1937 kunde museet flytta in i den upprustade huvudbyggnaden. De tre fängelselängorna revs och ersattes med de nuvarande museibyggnaderna. Idag är slottet restaurerat för att ge en uppfattning om hur det såg ut på 1500- och 1600-talet.
Se även Malmö Museer.
Litteratur
- Sven Rosborn: Malmöhus. Från 1400-talets kastell till 1900-talets museum. Malmö 1977.
Externa länkar
Källor
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Malmö, 1904–1926 (Not).
Wikimedia Commons har media som rör Malmöhus
|
|||||
