Från Rilpedia

Magnetohydrodynamik, ofta förkortat MHD, är den vetenskap som studerar hur elektriskt ledande vätskor eller gaser uppför sig i magnetfält. Exempel på sådana medier är flytande metaller och saltvatten men framför allt plasmor i olika tillämpningar som rymdfysik, astrofysik, fusionsenergi, kosmologi, MHD-generatorer och svetsteknik.

MHD har många beröringspunkter med plasmafysiken, sammanfattas ibland med denna till magnetofluidmekanik och har sin viktigaste tillämpning som en beskrivning av fenomen i ett magnetiserat plasma på tids- och rumsskalor mycket längre än gyrofrekvenserna respektive gyroradierna. MHD har en förhistoria sedan förra sekelskiftet, men introducerades på allvar som akademisk disciplin av Hannes Alfvén, vilket gav honom nobelpriset 1970.

Se även

• Plasmafysik
• Alfvénvåg

Litteratur

• Alfven, H. & Fälthammar, C-G. "Cosmical Electrodynamics", 2:a utökade uppl. (1963)
• Davidson, P. A. "An Introduction to Magnetohydrodynamics", May 2001 452 p ISBN 0-521-79487-0
• Pai, Shih-I. "Magnetogasdynamics and Plasma Dynamics". Vienna: Springer-Verlag, 1962. 197 p. ISBN 0-387-80608-3
• Biskamp, D. "Nonlinear Magnetohydrodynamics". Cambridge, England: Cambridge University Press, 1993. 378 p. ISBN 0-521-59918-0
• Ferraro, V. C. A. & Plumpton, Ch. "An Introduction to Magneto-Fluid Mechanics", Oxford University Press, 2nd ed. (1966)
• Roberts, P.H. "Introduction to Magnetohydrodynamics". London: Longmans Green, 1967.
• Kulikovskiy, A.G. & Lyubimov, G.A. "1965 Magnetohydrodynamics". Addison&Wesley, Massachusetts.
• Sutton, G. W., and A. Sherman, "Engineering Magnetohydrodynamics", McGraw-Hill Book Company, New York, 1965.
• "Magnetohydrodynamic Generators with Nonequilibrium Ionization", AIAA Journal, Vol. 3, April, 1965, p 591.
• Hughes, W. & Young,F. "The Electromagnetodynamics of Fluids", New York, John Wiley & Sons Inc. 1966.
• Dr. James B. Calvert, "Magnetohydrodynamics", 2002-10-20