Madeiraduva

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Maderiaduva)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Madeiraduva
Status i världen: Missgynnad[1]
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Fåglar
Aves
Ordning: Duvfåglar
Columbiformes
Familj: Duvor
Columbidae
Underfamilj: Columbinae
Släkte: Columba
Art: Madeiraduva
C. trocaz
Vetenskapligt namn
§Columba trocaz
Auktor: Heineken, 1829
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Madeiraduva (Columba trocaz) är endemisk duva för Madeira.

Innehåll

Utseende och läte

Den är lik ringduva men är större och proportionerligt mer kortvingad. Den mäter 42 till 45 cm. Den har beigerosa bröst och en vitsilvrig fläck på halssidan. Den saknar ringduvans vita tvärband på vingarna men har istället ett brett ljust tvärband innanför de svarta ändbandet på stjärten. Undersidan av vingarna är mörkgrå och dess övergump är lika grå som resten av ryggen. Den har ett ljust gult öga med röd orbitalring och den har röda ben.

Dess sång är lik ringduvans men svagare.

Utbredning och biotop

Lagerskog med arten atlantlager (Laurus azorica) vilket är en typisk biotop för madeiraduva och vars frukter utgör dess huvudföda.

Idag häckar arten bara på ett cirka 12 km2 stort område på Madeira men tidigare fanns den även på grannön Porto Santo.[1] Den lever främst på bergssluttningarna på nordsidan av ön men det finns också få isolerade populationer på sydsidan. Den lever i subtropiska milt tempererade skogar, så kallad lagerskog, som har åretruntgröna träd av familjen Lagerväxter (Lauraceae) och arten återfinns på bergssluttningar upp till 850 meter över havet.

Häckning

Den bygger sitt bo i träd, men ibland även direkt på marken eller i skrevor i berget. Den lägger vanligtvis ett ägg som till färgen är vitt. Båda föräldrarna ruvar ägget tills ungen kläcks efter cirka 19-20 dygn.

Beteende och föda

Under olika perioder under året förflyttar den sig över stora områden men räknas som stannfågel. Dess föda består främst av frukt från lagerträden atlantlager (Laurus azorica) och Ocotea foetens, av blad och blommor från olika örter, men den födosöker även på odlad mark vilket har varit en orsak till att den tidigare har jagats hårt.

Taxonomi

Vissa taxonomer kategoriserar kanarieduva (Columba bollii) som en underart av madeiraduva.

Status

När människan först kolloniserade området kring 1400-talet var madeiraduvan mycket vanlig men med tiden har populationen minskat drastiskt. 1986 räknade man med att det bara fanns cirka 2700 individer kvar. Största orsaken till nedgången har varit habitförstöring, jakt, förgiftning och boplundring av svartråtta (Rattus rattus). På grund av förbud på jakt och ett starkt skydd av arten inom Madeira Natural Park har populationen återhämtat sig och år 2000 räkande man med att populationen bestod av 10 400 individer.[2]

Namn

Dess vetenskapliga namn har den fått av det på madeira lokala namnet för duvan, nämligen pombo trocaz.

Referenser

Noter

  1. 1,0 1,1 BirdLife International 2004. Columba trocaz. Från: IUCN 2006. 2006 IUCN Red List of Threatened Species. Läst 2007-05-27.
  2. Statterfield & Capper (2000)

Källor

Personliga verktyg