Madame du Barry

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Madame du Barry

Madame du Barry, född Marie-Jeanne Bécu 19 augusti 1743 i Vaucouleurs, Meuse, död 8 december 1793Place de la Concorde, Paris (avrättad), var en fransk kurtisan som blev Ludvig XV:s älskarinna efter Madame de Pompadours död.

Innehåll

Bakgrund

Hon föddes som utomäktenskaplig dotter till en sömmerska. Omkring 1748 kom hon till Paris med sin mor, som gifte sig med betjänten N. Rancon. Efter uppfostran i klosterskola, lärde hon till hårfrisörska och hade arbete som sällskapsdam och biträde i en modeaffär. Efter en tid fick hon sin försörjning helt av sina älskare, bland vilka främst märktes Jean du Barry, en känd vivör och spelare med goda förbindelser, och hon började umgås med prominenta personer från hovet i Versailles.

Mätress

1768 träffade hon Ludvig XV, som genast fattade tycke för den vackra och spirituella Jeanne. Hon blev hans mätress och, sedan i all hast ett skenäktenskap arrangerats mellan henne och greve Guillaume du Barry (äldre bror till hennes förre älskare), presenterades hon vid hovet den 22 maj 1769 som maîtresse en titre.

Detta var närmast sensationellt; aldrig tidigare hade en kvinna av så låg börd varit kunglig mätress i Frankrike. Hovet hade blivit chockerat redan av Madame de Pompadour, som ändå kommit från den icke-adliga överklassen, och Jeanne var en chock för de förnäma kretsarna bland hovadeln; kungen tvingades muta den hovdam som presenterade henne, och hovet kom inte på hennes fester förrän de av kungen beordrades till det.

Tiden vid hovet

Hon kom att intaga en drottnings ställning vid hovet och hon samlade på sig en stor förmögenhet. Jeanne var sexuellt begåvad och skilde sig från sin företrädare, Madame de Pompadour, genom att faktiskt ha fungerat som hans älskarinna, och kungen var henne trogen under hennes tid som mätress; hon fick honom att slappna av genom att ordna en "borgerligt hemtrevlig" atmosfär för honom i sin privata våning på slottet, där hon lagade mat åt honom och serverade honom choklad. Jeanne var inte bara vacker och sexuellt begåvad, utan var enligt alla vittnesmål också en snäll och gladlynt människa som ägnade sig åt smyckedesign och sällan sade nej då någon bad henne om en tjänst och hon visade aldrig någon högfärd över sin ställning. Liksom sin företrädare hade hon mycket stort inflytande över kungen, men till skillnad från Madame de Pompadour använde hon aldrig detta inflytande för politiska ändamål förutom vid ett tillfälle, då hon år 1771 övertalade kungen att avskeda hertig de Choiseul som premiärminister. Därutöver verkar hon inte ha haft någon politisk betydelse. Däremot spelade hon en stor roll genom att å andras vägnar ofta framföra önskemål till kungen, när människor kom till henne och bad henne om hjälp.

Konflikten mellan henne och Marie Antoinette är välkänd. Marie Antoinette, som fått en religiös uppfostran av sin mor, avskydde henne för hennes ställning som mätress och vägrade säga ett enda ord henne; och som första dam, var det hon som måste inleda samtal. Jeanne sårades av detta och klagade hos kungen. Med hänsyn till den politiska situationen just då, år 1772, när Österrike skulle delta i delningen av Polen, var detta nära att få allvarliga konsekvenser, då kungen blev arg och hotade att ingripa i delningen av Polen om Marie Antoinette inte visade Jeanne respekt; Marie Antoinette tvingades då, två år efter sin ankomst till Versailles, att hälsa på Jeanne.

Efter kungens död

På sin dödsbädd, 1774, förmåddes Ludvig XV att avlägsna Jeanne från hovet och hon förvisades till ett kloster, men frisläpptes efter två år. Hon bosatte sig på sitt slott Louveciennes, en gåva av Ludvig XV. Här ägnade hon sin tid åt att förvalta sin förmögenhet och att knyta nya kärleksförbindelser.

1791 stals dyrbara juveler från Jeannes slott. De återfanns sedan i London och med anledning därav gjorde Jeanne fyra resor till England. Det uppstod rykten om att juvelstölden skulle ha varit arrangerad för att Jeanne skulle ha möjlighet att emigrera och kunna stödja de franska rojalisternas verksamhet. Hemkommen från sin sista resa till London arresterades hon 1793 och anklagades för kontrarevolutionär verksamhet och för "bortslösande av folkets pengar" under den tid hon var kunglig mätress.

Madame du Barry dömdes skyldig och avrättades med giljotinPlace de la Revolution 8 december 1793. Hon har kallats Europas sista mätress; under artonhundratalet började kungarna hålla sina älskarinnor hemliga.

Personliga verktyg