Motortrafikled
Från Rilpedia
En motortrafikled är en väg på vilken de för motorvägen särskilda reglerna med undantag av bestämmelserna om högsta tillåtna hastighet gäller så långt dessa är tillämpliga. De är inte motorvägar, men de kan ha stora likheter med motorvägar och i vissa fall finns inga formella hinder för att förklara dem för motorvägar. En motortrafikled är ofta, men måste till skillnad från en motorväg inte vara mötesfri. Enligt FN:s konventioner behöver en motortrafikled inte vara fri från korsningar i samma plan, men i normalfallet är de fria från korsningar i samma plan eller är korsningar i samma plan utformade på ett särskilt trafiksäkert sätt. I Sverige måste en motortrafikled vara fri från korsningar i samma plan. På en motortrafikled gäller samma regler om högsta tillåtna hastighet som på en väg som inte är motorväg. På senare tid har de flesta 13 meter breda motortrafikleder i Sverige byggts om och fått mitträcken vilket innebär att de blivit mötesfria. På dessa vägar är körbanorna växelvis indelade i 2+1 körbana. Sådana vägar är inte vanliga i andra länder. En motortrafikled är i normalfallet smalare än en motorväg, men inte alltid.
Innehåll |
Särskilda regler för motortrafikled
Detta är trafikregler för motortrafikled i Sverige. Dessa regler gäller i stort sett över hela Europa med vissa undantag.
- endast motorfordon eller motorfordon med tillkopplat fordon som är konstruerade för och får framföras med en hastighet av minst 40 kilometer i timmen får färdas på motortrafikled, dvs. ej gående, cykel, moped eller traktor etc.
- moped, klass I får inte heller framföras på motortrafikled
- fordon får föras in på en motortrafikled endast vid vägens början eller på en påfartsväg och föras av motortrafikleden endast på en avfartsväg eller vid dess slut
- fordon får inte föras på eventuell skiljeremsa eller på en tvärgående förbindelseväg mellan körbanorna. Ibland finns ingen skiljeremsa på en motortrafikled. Mitträcken som är monterade i asfalten räknas också som skiljeremsa. [1]
- fordon får inte vändas eller backas på motortrafikled
- fordon får inte stannas eller parkeras annat än på platser som utmärkts med ett vägmärke som parkerings- eller rastplats. Bussar i linjetrafik får dock stannas vid särskilt anordnade hållplatser.
- fordon får utanför tättbebyggt område inte föras med högre hastighet än 70 km/h om ej annat anges. Länge har 90 km/h varit den normala hastighetsbegränsningen för motortrafikleder. Men sedan hösten 2008 har hastighetsbegränsningen på mötesfria motortrafikleder höjts till 100 km/h.
Mindre skillnader mellan olika länder
Det är inte riktigt samma gemensamma principer för motortrafikledsmärket och vägens standard som för motorvägar mellan Europas länder. En gemensam regel är förbud mot långsamma fordon.
Konventionen om europavägar nämner "expressway", som får ha korsningar, dock minst med vänstersvängficka. Konventionen om vägmärken skriver om skylten att den betyder "väg för motorfordon". Det står bara att vägen är reserverad för motorfordon och inte får ha privata väganslutningar.
Vanligast är dock att korsningarna är planskilda, och i de fall korsningarna inte är planskilda är de i allmänhet mera trafiksäkert utformade än korsningar i samma plan vanligtvis är. I allmänhet är det också förbud mot att stanna, backa och vända.
Av de motortrafikleder som finns, är många mötesfria och försedda med mittremsa. Standarden på dessa vägar är mycket nära motorvägsstandard, men en vanlig skillnad i jämförelse med motorvägar är att av- och påfarter är utformade som t-korsningar eller mynningar, vilka ansluter till en körbana där all trafik löper i samma riktning. Det finns också vägar, som till fullo uppfyller kraven för att förklaras för motorväg, men trots detta endast förklarats för motortrafikled.
Hastighetsgränsen varierar lite mellan länder. En vanlig gräns är 100 km/h. I Norge och Danmark är 90 km/h vanligt. I Tyskland är 120 km/h vanligt, men fri fart kan gälla om vägen är utformad som en motorväg.
I vägatlaser brukar motortrafikleder markeras. Men en del som markeras är fyrfältsvägar som inte är motortrafikleder, olika principer för olika länder. Man brukar dock komma fram snabbare på dem än på vanliga landsvägar. I vissa fall markeras en del motortrafikleder som motorvägar. Detta kan bero på att vägen kan ha en standard som i praktiken är samma som motorväg.
Länder med speciella villkor
Spanien
I Spanien markeras många huvudvägar som motortrafikleder i kartor. Somliga av dessa skyltas dock med en helt Spanien-unik skylt och har normalt 4 körfält, och är normalt korsningsfria. Skylten finns inte heller med i konventionen. Vägarna kallas "Autovía" och betraktas av många som motorvägar, men är i praktiken något mitt emellan motorvägar och motortrafikled. I Spanien finns även vägar som skyltas med den normala skylten för motortrafikled. Därför är det ofta svårt att se på en karta om det är en väg enligt den standard kallad "Autovía" eller om det verkligen är en motortrafikled. På kartor är det oftast omöjligt att se vilka vägar som är skyltade som Autovía eller som normal motortrafikled. En del vägar kan till och med byta standard på sin sträckning men på en karta kan det se ut som om den har samma standard. Det finns nämligen ett nät motorvägar i Spanien som kallas "Autopista" och har den normala motorvägsskylten. "Autovía" har ibland något lägre standard, t.ex ofta utan vägren, ibland ett körfält mindre men ska enligt reglerna vara korsningsfria och ha mittbarriär och helst 4 filer. Det finns även motortrafikleder som skyltas med den normala skylten för motortrafikled.
Historia
Sverige
De första motortrafiklederna byggdes på 1960-talet i Sverige som "halva motorvägar" och klassades och skyltades som motorvägar (med den gamla runda skylten). Själva begreppet och symbolen för motortrafikled uppstod inte förrän 1967 i samband med högertrafikomläggningen då en del vägomläggningar gjordes i Sverige. Då skyltades vägarna som motortrafikleder för första gången.
Under 1970-80-talen byggdes mängder med motortrafikleder i Sverige. De ansågs vara säkrare än vanlig landsväg utan långsamgående trafik och med planskilda korsningar samtidigt som de var billigare att bygga än motorvägarna. Under en period på 1980-talet byggdes knappt några motorvägar i Sverige bortsett från E6 i Halland utan nästan allt som byggdes var motortrafikleder.
Men så i slutet av 1980-talet svängde det igen. Undersökningar visade att trafikolyckorna inte minskade på motortrafiklederna utan hade på vissa håll ökat jämfört med den gamla vägen. Kombinationer som motorvägsliknande utformning men utan att vara en motorväg (mötande trafik), för mycket trafik, monoton utformning med mera ledde till att trafikolyckorna var särskilt många på motortrafiklederna. Då svängde pendeln och under början av 1990-talet byggdes flera motortrafikleder om till motorvägar och blev därmed trafiksäkrare. I mitten av 1990-talet upphörde även detta förfarande då Vägverkets anslag sjönk i samband med regeringens besparingsprogram. Sedan dess har motortrafiklederna antingen byggts om till planskilda 2+2-vägar som är smalare och har annan profil än motorvägar eller som 2+1-väg. Idag finns ytterst få motortrafikleder kvar som är av den gamla sorten som byggdes med breda vägrenar och mötande trafik. Ett undantag är än så länge Norrleden i Växjö.
Skyltning på motortrafikled
Symbolen för motortrafikled
Symbolen för motortrafikled ska alltid finnas vid motortrafikledens början. Påfarter ska också alltid ha skyltar med denna symbol som visar att trafikanten kör in på en motortrafikled. Vid en motortrafikleds slut ska ett likadant märke finnas fast med ett rött streck som ska visa att motortrafikleden tar slut. Även avfarter från motortrafikleden ska alltid vara försedd med en skylt som markerar motortrafikledens slut. Skylten innebär att trafikregler för motortrafikled gäller. Det innebär bland annat att gående, cyklister, mopeder och långsamtgående fordon inte får framföras på vägen.
Dessa skyltar finns främst i Europa och möjligen i enstaka länder i Europas närhet. Längre bort från Europa används den däremot inte. Skylten finns med i konventionen om vägtrafik i Europa. Enligt konventionen tillåts att skylten antingen finns i grönt eller blått. Tidigare har också mörkblått tillåtits. Skylten föreställer en bil. Innebörden av symbolen betyder egentligen att vägen är reserverad för motorfordon. Den finns i samtliga europeiska länder som har motortrafikled. Förutom färgen kan vissa mindre skillnader förekomma. Det handlar bland annat om formatet. Skillnaden framgår på bilderna som visar en grön skylt från Sverige och en blå skylt från Nederländerna. Vissa länder har mer rektangulär form på skylten, medan andra länder kan ha en skylt som är mer kvadratisk. Vad som också kan skilja sig är formen på bilen på skylten. I vissa länder som Sverige är bilen lite rund i formen och har ett lite äldre utseende med bland annat runda strålkastare. Bilen på den svenska skylten kan troligen ha en Volvo Amazon som förebild fast med lite ändrad grill. Andra länder har med tiden moderniserat bilen på skyltarna och gjort bilen lite rakare och med mer rektangulära strålkastare för att mer likna en modern bil. Skillnaden anses som betydelselös eftersom symbolen är densamma och är förståelig oavsett vilken variant som trafikanten är mest van vid.
Vägvisning på motortrafikled
Skyltning på motortrafikled följer i en del länder i Europa samma standard som för motorväg. Eftersom trafikanterna färdas i högre fart än på normala landsvägar är det större krav på läsbarhet. Skyltarna ska därför vara större än de är på de normala landvägarna. Även texten är normalt sett större på skyltarna på motortrafikled. Det är också större krav på detaljerad information eftersom en motortrafikled oftast är mer trafikerad än de normala landsvägarna. Symboler på skyltar ska också vara tydliga och dessa utgår från europeisk standard. Egentligen brukar motortrafikleder ha samma hastighetsgräns som liknande landsvägar, och de högre kraven beror på deras högre status, ett slags halva motorvägar.
I vissa europeiska länder skyltas motortrafikled med samma färg på vägvisningsskyltar som för motorvägar. I andra länder används normal landsvägsfärg, till exempel Tyskland och Italien. Detta beror på olika filosofier runt skyltningen på motortrafikleder. Vissa länder betraktar motortrafiklederna som en sorts enklare motorvägar och skyltar är för vägarna på samma sätt som sådana. Exempelvis har Norge fram till och med 2005 officiellt kallat sina motortrafikleder för "Motorveg klasse B" (bland allmänheten "Motorveg"). Detta trots att dessa vägar inte alls liknar motorvägar då de oftast består av en fil i varje riktning utan mitträcke och utan någon vägren som kan användas för att underlätta omkörning. Trafikplatser används generellt vid av- och påfart, men i vissa undantag kan icke planskilda korsningar tillåtas. I en del länder som Norge har färgen för motorvägsskyltning ansetts locka till högre farter, varför man övergår till landsvägsfärg.
Avfartsnummer
I vissa länder finns avfartsnummer på motortrafikled. Det gäller oftast motortrafikleder som i praktiken utgör delar av ett motorvägsnät inom landet. I vissa av länderna är enbart motortrafikleder som i praktiken är förlängningar av motorvägssträckor försedda med avfartsnummer eller sammankopplade på annat sätt med motorvägar. I Sverige är motortrafikleder som i praktiken utgör delar av motorvägssträckor försedda med avfartsnummer medan övriga avsnitt oftast saknar detta. Det handlar främst om motortrafikleder som är anslutna till längre motorvägar som t ex E4 mellan Kånna och Toftaholm som i praktiken egentligen fungerar som en del i en lång motorvägssträcka. I Spanien har vägar av typen "Autovía" avfartsnummer. Även Schweiz och Tjeckien tillhör de länder som har avfartsnummer på ett antal vägar som är klassade som motortrafikled.
Sverige
Sedan sommaren 2004 har de svenska motorvägarna börjat förses med nummer för trafikplatserna. Detta sker efter förebild från bland annat Tyskland. I vissa fall har även motortrafikleder också fått detta system. Ett intressant förhållande är att mötesfria vägar som får förklaras för motortrafikled, utifrån ett synsätt där trafikförordningen 10 kap 7 § isolerat beaktas, faktiskt får förklaras för motorväg.
"Stumpar"
Vägar som mynnar ut på motorvägar eller motortrafikleder kan skyltas som motortrafikleder från sista plankorsningen, även om de har ett medelmåttigt format, för att inte trafik som är otillåten på motorväg/motortrafikled skall hamna på en sådan.
Motortrafikleder
Se även
Referenser
- ↑ Enligt "Förordning (2001:651) om vägtrafikdefinitioner" är en körbana "En del av en väg som är avsedd för trafik med fordon". Ett räcke kan inte anses som avsedd för trafik. Området mellan körbanorna är skiljeremsa.
