Lydia Koidula
Från Rilpedia
Lydia Koidula (eg. Lydia Emilie Florentine Jannsen), född 24 december 1843 i Vana-Vändra, Estland, död 11 augusti 1886 i Kronstadt, var en estnisk författare. Hon var dotter till Johann Voldemar Jannsen.
Innehåll |
Liv och verk
När Koidula gått ut Pärnu flickskola, bistod hon sin far i hans värv som tidningsman. I Tartu tog hon del av Estlands litterära uppvaknande. Lydia fick tillnamnet Koidula, "gryning", av Carl Robert Jakobson, en förgrundsgestalt i Estlands litterära sfär, när denne lät publicera några av hennes verk i en ABC-bok.
1866-1867 gav hon ut två volymer dikter Vaino-lilled och Emmajöe öpik. Många av hennes patriotiska dikter tonsattes.
Koidula dog 1886 av bröstcancer och begravdes i Kronstadt. 1946 flyttades hennes stoft till Tallinn.
Då Estland blev självständigt 1991 trycktes hennes porträtt på sedlar och frimärken.
I Pärnu finns det ett museum upprättat till Koidulas minne.
Koidula var en av sin tids stora diktare med inriktning på nationalromantik. Hon skrev även barnvisor.
Koidulas verk har oftast utländska förebilder och omfattar bland annat fyra skådespel, 86 prosaverk och över 300 dikter.
Dikter
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Lydia Koidula
- Eesti värss: Lydia Koidula elulugu ja terviktekstid
- Urmas Kiil, "Kirjadest, mis Koidula Kuressaarest supelvõõrana koju saatis", Oma Saar, 21. juuni 2008
Webbkällor
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från estniskspråkiga Wikipedia.