Lupinsläktet
Från Rilpedia
| ?Lupinsläktet | |
|---|---|
 Texaslupin (L. texensis)
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Växtriket Plantae |
| Division: | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision: | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass: | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning: | Fabales |
| Familj: | Ärtväxter Fabaceae |
| Släkte: | Lupinsläktet Lupinus |
|
|
|
| §Lupinus Auktor: L., 1753 |
|
|
|
|
|
|
 Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen
|
|
Lupinsläktet (Lupinus) är ett släkte i familjen ärtväxter med cirka 200 arter. De flesta arterna förekommer i Nord- och Sydamerika (med undersläktet Platycarpos), men de finns även vildväxande i Medelhavsområdet (med undersläktet Lupinus).
Flera odlas som trädgårdsväxter i Sverige och det finns många hybrider och sorter. De är inte ätliga, med det finns arter som odlas och tröskas för att användas som proteinfoder till husdjur. I Sverige förekommer blomsterlupin och sandlupin förvildade.
De flesta arterna är ett- eller tvååriga örter men det finns även några halvbuskar och buskar. Liksom de flesta övriga ärtväxter binder lupiner luftens kväve (med hjälp av mikroorganismer i roten)till jorden och kan därför användas som gröngödslingsväxter. Lupiner älskar vatten, och därför har de dels en lång och kraftig pålrot, dels omvänt paraplyformade blad som sparar varje daggdroppe.
Lupinsläktet blad är karaktäristiska och lätta att känna igen. De är mjuka och gröna och djupt handflikiga med mellan 5 och 16 avlånga småblad som alla utgår från ett gemensamt skaft. Blommorna sitter i täta, toppställda klasar, det vill säga överst på stjälkarna. Det förekommer en mängd blomfärger, bland annat blå, lila, rosa, vit och orange i kombinationer. Doften är svagt men ljuvt syrlig. Frukten är en luden balja som innehåller många frön. Fröna är mycket hårda och måste blötläggas över natten före sådd.
Externa länkar
- Den virtuella floran - Lupiner
- Lupins
- (Wats.) Kurl.
- Wikimedia Commons har media som rör Lupinsläktet
