Pest
Från Rilpedia
- För andra betydelser, se Pest (olika betydelser). "Pesten" omdirigerar hit; för romanen, se Pesten (roman).
Pest är en infektion orsakad av bakterien Yersinia pestis. Denna isolerades 1894 i Hongkong av den fransk-schweiziske forskaren Alexandre J. E. Yersin (1863–1943) och den japanske forskaren Shibasaburo Kitazato (1856–1931) oberoende av varandra[1].
Innehåll |
Spridningsvägar
Bakterien finns normalt hos gnagare, men kan under vissa omständigheter även spridas till människan via människoloppan (Pulex irritans). Den främsta reservoaren är vanligtvis råttor, men i sydvästra USA i stället präriehundar och jordekorrar. Även sällskapsdjur kan utgöra en reservoar – hälsovårdsmyndigheterna i sydvästra USA rekommenderar frekvent avlusning av hundar och katter.
Hos människan kan infektionen leda till olika former – lungpest, böldpest och blodpest, beroende på vilka organ som infekteras.
Böldpest
Efter en inkubationstid på vanligen 3-4 dagar (Källenius–Svenson anger extremvärdet 10 dagar) debuterar böldpest med hög feber, frossa, huvudvärk, kräkningar och ibland diarré. Ångest och agitation är också vanliga symptom. Dessutom uppträder smärtsamma bölder, buboner, orsakade av inflammationer i lymfkörtlar, oftast i armhålor och ljumskar, men även vid käke och nacke. Lymfkörtlarna inflammeras tidigt, men bubonerna är oftast inte synliga förrän efter 3-4 dagar. Bubonerna kan gå tillbaka av sig själva, men drabbas ofta av varig nersmältning.
Obehandlad har böldpest en dödlighet på 30 till 90 procent.
Lungpest
Lungpest är en lunginflammation orsakad av pestbakterier. Den kännetecknas av hög feber, hosta, ofta blodig, andnöd med snabb, ökad andning, bröstsmärtor och hög puls. Lungpest sprids via luften, genom de mycket bakterierika upphostningarna. Obehandlad leder denna form nästan alltid till döden.
Blodpest
Blodpest (även känd som pestseptikemi eller svartpest) är snarast en komplikation till andra former av pest. Den kännetecknas av att blodbanorna invaderas av pestbakterier och en septikemi (blodförgiftning) utvecklas med hög feber, frossa, förvirring och ofta hudblödningar (därav namnet svartpest). Även denna form leder obehandlad nästan alltid till döden.
Digerdöden
Pest ledde ofta tidigare till en pandemi. Det mest kända utbrottet av pest är digerdöden i mitten av 1300-talet i Europa och Asien. På senare år har vissa forskare presenterat argument mot att digerdöden var en pestepidemi orsakad av pestbakterien Yersinia pestis. Snarare ska det ha rört sig om en virussjukdom. Mot detta har andra forskare invänt att den pestbakterie vi kan studera idag skiljer sig så pass mycket genetiskt från den som fanns för 650 år sedan att det mycket väl kan ha rört sig om böldpest.
Pest idag
Pest finns idag framför allt i delar av Asien, Sydamerika, Nordamerika (sydvästra delen) samt i Afrika. Sjukdomen behandlas med olika former av antibiotika, bland annat streptomycin och tetracyklin. Det finns även ett vaccin, dock med begränsad effektivtet. Pest räknas som en samhällsfarlig sjukdom enligt Smittskyddslagen.
"Pest" som historiskt begrepp
I äldre tider skilde man ej lika tydligt på olika typer av infektionssjukdomar. Historiska uppgifter om utbrott av "pest" kan därför principiellt avse vilken dödlig infektionssjukdom som helst som fått stor spridning, och kan därför ej automatiskt antas vara samma sak som den infektionssjukdom som idag kallas pest.
Källor
- Sten Iwarson, Kjell Alestig, Elias Bengtsson, Ragnar Norrby, Claus Ola Solberg 1988. Infektionssjukdomar ISBN 91-40-12073-2
- Gunilla Källenius, Stefan B. Svenson 2001. Zoonoser ISBN 91-44-01210-1
- CDC Plague Home Page
Referenser
- ↑ Nationalencyklopedin, CD-upplagan 2000: Pest, Kitazato, Shibasaburo ISBN 91-7133-747-4
Se även
Denna artikel om immunologi, smittämnen eller epidemier är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.
