Från Rilpedia

Louis II Condé av Bourbon, prins av Condé, "den store Condé", född 8 september 1621, död 11 november 1686, fransk fältherre. Son till Henri II Condé. Känd för att bland annat vunnit slaget vid Rocroi. Sitt rykte som djärv och handlingskraftig taktiker befäste han genom segern över österrikarna vid Lens 1648. Han blev nu inblandad i frondens uppresning mot hovet och kardinal Mazarin samt stod i början på hovets sida, fastän hans broder prinsen av Conti och hans syster hertiginnan av Longueville tillhörde motpartiet. Sedan hovet i januari 1649 lämnat Paris, inneslöt Condé staden och lät vid Charenton nedsabla 3000 man av frondens trupper. Emellertid medlades fred, och hovet återvände till Paris, i augusti 1649. Condés högfärd, trots och ständigt växande anspråk drev hovet till det yttersta. I januari 1650 arresterades såväl Condé som hans broder Conti och hans svåger hertigen av Longueville, men efter ett år frigavs de på parlamentets begäran. Efter att 1654 ha gått i spansk tjänst dödsdömdes Condé men benådades samt återupprättades 1659 och blev guvernör i Bourgogne. Condé var en av sin tids främsta fältherrar.

Gift med Claire Clémence de Maillé Brézé, systerdotter till Kardinal Richelieu
Barn:

• Henrik III Jules (1643 – 1709)
• Louis (1652 – 1653)

Företrädare: Henrik II

Prins av Condé 1646 –1686

Efterträdare: Henrik III Jules