Från Rilpedia

Louis Arthur Johnson, född den 10 januari 1891 i Roanoke, Virginia, USA, död den 24 april 1966 i Washington, D.C. var amerikansk advokat och demokratisk politiker.

Johnson studerade juridik vid University of Virginia. Han inledde sin karriär som advokat i Clarksburg, West Virginia. Hans advokatbyrå Steptoe and Johnson öppnade senare filialer i Charleston, West Virginia och i Washington, D.C. Sin politiska karriär inledde han 1916 i West Virginias delstatspolitik. Han ledde justieutskottet i underhuset (House of Delegates) av West Virginias lagstiftande församling. Johnson deltog i första världskriget.

Han var biträdande krigsminister 1937-1940. Han var en anhängare av militär upprustning och var ofta i konflikt med den isolationistiskt sinnade krigsministern Harry Hines Woodring. Efter Frankrikes fall 1940 sparkade president Franklin D. Roosevelt både Woodring och Johnson.

I 1948 års presidentvalskampanj samlade Johnson effektivt pengar till Harry S. Trumans kampanjkassa. Han tjänstgjorde som USA:s försvarsminister under president Truman 1949-1950.

Representanthusets försvarsutskott inledde en undersökning av försvarsministerns ämbetsutövning. USA:s flotta var speciellt missnöjd med flygplanet Convair B-36 och dess möjligheter att penetrera Sovjetunionens luftrum. Även om missnöjet var koncentrerat kring B-36 och ministrarna Johnson och Stuart Symington (flygvapenminister), var en djupare anledning till amiralernas oro Johnsons mål att minska flottans resurser. Representanthusets undersökning förkastade flottans anklagelser mot Johnson och Symington som grundlösa.

Medan Johnsons sparåtgärder hade varit i linje med president Trumans politik, var det han som fick bära skulden för misslyckandena i Koreakriget. Johnson avgick i september 1950 på Trumans begäran. Han fortsatte sin karriär som advokat till slutet av sitt liv.

Företrädare: James Forrestal

USA:s försvarsminister 1949–1950

Efterträdare: George C. Marshall