AB Landsverk
Från Rilpedia
.
AB Landsverk, tidigare tung verkstadsindustri i Landskrona, med tillverkning av järnvägsvagnar, grävmaskiner, kranar, entreprenadmaskiner, skogsmaskiner, militärfordon, verkstadsprodukter m.m.[1]
Innehåll |
Historia
Från järnvägsvagnar till militärfordon
Verksamheten grundades 1872 av smeden Johan Petterson och handlanden Alexander Ohlsen under namnet Firman Petterson & Ohlsen. De första järnvägsvagnarna levereras två år senare till Lund-Trälleborgs Jernvägar. 1899 ombildas firman till Landskrona Nya Mekaniska Verkstads AB. Under 1910-talet utökas verksamheten med nya verkstäder och nya produkter som kranar/hissar, grävmaskiner, pumpanläggningar m.m. År 1920 var bolagets ekonomi emellertid extremt dålig, de gamla ägarna tvingades därför sälja 50% av aktierna till de det tyska industriföretaget Gutehoffnungshütte, Aktienverein für Bergbau und Hüttenbetrieb, förkortat GHH. 1928 ändrades bolagsnamnet till AB Landsverk, och ett år senare börjar man även tillverka pansarbilar och stridsvagnar. Ytterst få militärfordon blev dock exporterade, de flesta tillverkades för Krigsmakten.
En tysk fabrik på svensk mark
Fabriken kan ha varit en av mellankrigstidens viktigare anläggningar för den tyska vapenindustrin. Chefskonstruktören på Landsverk kom genom att GHH övertagit aktiemajoriteten att bli Otto Merker. Den första stridsvagnen som konstruerats på Landsverk rullade ut ur fabriken 1931: Stridsvagn m/31 (L-10). Svenska Krigsmakten köpte tre exemplar. Heinz Guderian, som var det tyska pansarvapnets arkitekt, besökte Sverige år 1929.
Specialisering på grävmaskiner och tipptruckar
Efter andra världskriget hade internationella överenskommelser slutits för att avveckla tyska intressen i utlandet. 1945 bildades en myndighet för detta ändamål i Sverige; Flyktkapitalbyrån. AB Landsverk hörde till den gruppen bolag som övertogs av denna myndighet. Efter en tvist om ägarförhållanden med GHHs holländska dotterbolag, såldes Landsverk 1947 till Kockums Mekaniska Verkstads AB för ett pris av 6,542 mkr. 1953 upphör tillverkningen av järnvägsvagnar. Totalt hade över 6000 tillverkats sedan 1874. Tio år senare läggs också smidesverksamheten ner. Istället började man specialisera sig på tillverkning av bl.a. grävmaskiner. För detta avseende köptes den australiska grävmaskinstillverkaren Harman upp. Etableringen misslyckades emellertid och tillverkningen i Australien upphörde efter några år. Fortsatta ekonomiska problem gjorde att både gjuteriverksamheten och krantillverkningen lades ned 1967. 1968 ändras bolagsnamnet till Kockum-Landsverk AB. Samma år började man tillverka tipptruckar, vilket skulle ersätta stridsvagnstillverkningen som man planerade lägga ner. 1972 läggs grävmaskinstillverkningen ner och säljs till Åkermans i Eslöv som övertar lagret av hydraulgrävmaskin KL-121 och reservdelar till alla maskiner.[2]
Dålig lönsamhet leder till nedläggning
I samband med varvskrisen övertogs Kockum-Landsverk av Statsföretag 1979 och gjordes till ett dotterbolag till Kalmar Verkstad AB. Antalet anställda inom företaget minskades vid denna period från 3100 till 1400. 1982 övertog Volvo BM verksamheten trots att den då gick med förlust. Efter en rad omorganisationer inordnades fabriken i Landskrona i produktbolaget VME Industries Sweden AB. 1991 beslutades att all tillverkning (vilken bestod av tipptruckar) i Landskrona skulle avvecklas och flyttas till Polen. Sista året, 1992, var man 117 kollektivanställda och 52 tjänstemän.
Referenser
- ↑ Landskrona Museum: Landsverk - Från smedja til storindustri 1850-1992
- ↑ Landskrona Museum: Landsverk - Från smedja til storindustri 1850-1992, Historik, 1972
