Lambohovs säteri

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Lambohovs säteri
Slottet sett bakifrån

Lambohov säteri (eller slott) är ett säteri från senare delen av 1700-talet i Östergötland. Det ligger ½ mil söder om Linköping strax utanför stadsdelen Lambohov, som fått sitt namn efter säteriet, och tillhör Linköpings kommun.

Innehåll

Historik

Redan innan slottet byggdes fanns på denna plats ett säteri som ägdes av generalmajoren Libert Rosenstierna. Byggnaden som föregick slottet var en karolinergård som senare kom till adelsmannen Fredrik Carl Sinclairs ägor genom sin fru Sofia Reuter af Skälboö.[1]

Slottet byggdes om från den tidigare karolinergården till ett lustslott i rokokostil och uppfördes mellan 1762-1766 åt Sinclair efter ritningar av arkitekten Jean Eric Rehn. Rehn kom senare att arbeta åt Gustav III och var en av dem som införde rokokostilen i Sverige, och detta slott är av klassisk svensk rokokoarkitektur. Rokokoslott är ovanliga i Sverige. Det beror till stor del på det svenska klimatet som gör att slott med låg grund bli för kalla.

Sinclair som var ledsagare åt kronprins Gustav, senare Gustav III, stod högt i kurs hos drottningen Lovisa Ulrika och behövde ett slott där han kunde ta emot kungligheter. Slottet fick således en högklassig interiör i typisk rokoko där de olika rummen har utsmyckning efter olika motiv.[2]

Linköpings kommun köpte säteriet 1966 av dåvarande ägaren Pehr-Fredrik Cederbaum. Kontraktet utformades så att säljaren och hans maka har kvarboenderätt under sin livstid. För närvarande bebor fru Märta Cederbaum slottet delar av året. Slottet är byggnadsminne sedan 16 januari 1967 och därmed skyddat av kulturminneslagen. Efter Linköpings kommuns köp av fastigheten har den inte varit frekvent bebodd och förfallet av den börjar bli tydlig, både på byggnaden och dess gräsområden.

Byggnader och miljö

Förutom huvudbyggnaden består slottet även av två flyglar på vardera sidan om detta. Flyglarna liksom huvudbyggnaden har brutna tak. Intill slottet finns även stall från samma tidpunkt som slottet. Baksidan av slottet vätter ut mot en gräsmatta som leder ner till en å. Intill slottet finns även ett stall som härstammar från 1700-talet, men blev ombyggt 1911.


Länk & källa

Referenser

  1. Carl Fredric Broocman: Beskrivning över de i Östergötland befintliga städer, slott, sockenkyrkor, socknar, säterier, överofficersboställen, järnbruk och prästgårdar mm, 1760. 
  2. Bedoire, Fredric: Svenska slott och herrgårdar : en historisk reseguide, Albert Bonniers Förlag, Stockholm 2006.  ISBN 91-0-010577-5

Koordinater: 58°22′39″N 15°33′25″O / 58.3775, 15.55694

Personliga verktyg