Länsväg

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Länsväg 261 på Ekerö, även kallad Ekerövägen.

Länsväg är en i Sverige statlig allmän väg som inte är riksväg eller europaväg. Länsvägar delas in i tre kategorier.

Primära länsvägar som har en gemensam nummerserie och kan, namnet till trots, sträcka sig över länsgränser. Primära länsvägar har nummer 100-499 och numret skyltas utmed vägen. Sekundära och tertiära länsvägar har egna nummerserier i varje län och vägnumren anges alltid med länsbokstav följt av vägnumret. Sekundära länsvägar har nummer 500-2999 och tertiära har nummer 3000-9999. De skyltas inte med nummer utan det görs enbart för de primära länsvägarna. Medan de primära länsvägarna liksom riks- och europavägarna är numrerade för trafikanterna, de har karaktären av "leder" eller "stråk" i vägnätet, är ett sekundärt eller tertiärt länsvägsnummer mer ett nummer för myndigheterna, vilket får till följd att sådana nummer ytterst sällan delar sträckning. Det innebär bl.a. att om två sekundära länsvägar som leder till en viss ort sammanstrålar ett stycke innan denna brukar inte den återstående sträckan ha båda numren, som ofta är fallet när det gäller riksvägar och primära länsvägar (detta trots att båda kan skyltas mot orten). I en fyrvägskorsning med riksväg i två riktningar och sekundär länsväg i de två övriga brukar länsvägsnumren vara olika på riksvägens respektive sidor.

Standard

Det finns ingen enhetlig standard för vägutformningen när det gäller länsvägar. Standarden beror mycket på när vägen byggdes. En del länsvägar är flera hundra år gamla, och bara lite förbättrade, t.ex. asfalterade.

Det finns standardkrav för nybyggen och stora ombyggnader. De beror dock på trafikmängd, dock krävs minst belagd väg och 6 m bredd för primära länsvägar och 5 m bredd för sekundära. Det finns dock inga krav på att förbättra befintliga vägar som inte uppfyller nybyggnadskraven. Särskilt när det gäller sekundära länsvägar finns väldigt mycket vägar som inte uppfyller minimireglerna, grusvägar accepteras inte alls för nybyggen, och de som finns förbättras efter hand i en långsam takt.

Nummersystem och historia

Systemet infördes cirka 1945. Då hade primära länsvägar nummer 30-400. 1962 gjordes en stor förändring och alla med nummer under 160 fick nya nummer, medan de med nummer över 160 inte ändrades i någon större utsträckning. Många länsvägar uppgraderades dock till riksvägar då. Det har gjorts mindre förändringar vid andra tidpunkter, särskilt 1985.

Systemet som gällde efter 1962 hade följande uppbyggnad:

• Primära länsvägar gavs nummer ungefär enligt följande:
  • 100-119, Skåne upp till Helsingborg-Kristianstad.
  • 120-139, Södra Götaland, upp till Falkenberg-Jönköping-Norrköping.
  • 140-149, Gotland.
  • 150-199, Västra Götaland, upp till Vänern.
  • 200-229, Sydöstra Svealand upp till Mälaren.
  • 230-299, Svealand, Värmland och från Mälaren till en linje Mora-Gävle
  • 300-349, Södra Norrland
  • 350-400, Norra Norrland

Inom varje del numrerades vägarna med lägst nummer i väster och i söder. Systemet har frångåtts delvis i samband med degraderingar av riksvägar och sammanslagningar av länsvägar.

Se även Lista över historiska svenska vägar.

Kuriosa

• Blekinge län är det län som har minst kilometer länsväg, 1 336 km
• Västra Götalands län är det län som har flest kilometer länsväg, 10 218 km.
• I Sverige finns totalt 82 873 km länsväg.
• Ett undantag till att sekundära länsvägar inte skyltas med nummer är länsväg Y 568 från Njurundabommen mot Matfors, vilken av någon anledning skyltas med numret angivet (utan länsbokstav) vid avfarten från E4.
• Längsta länsvägen i Sverige är länsväg 363, 325 km, därefter länsväg 172, 199 km.
• Den längsta länsvägen som funnits är länsväg 343, 499 km mellan Strömsund och Jokkmokk, numera E45. Före 1962 var länshuvudväg 343 Östersund-Karesuando 895 km lång, men det var ett annat system och räknas lite separat.
• Kortaste primära länsvägen är länsväg 402, 3,3 km. Före 2000 fanns länsväg 401, 2,0 km.
• Längsta bron på en länsväg är Ölandsbron, 6,0 km på länsväg 137.
• Längsta tunneln på en länsväg är Muskötunneln, 3,0 km på en sekundär länsväg. Längst på primär länsväg är Lundbytunneln, 2,0 km.

Se även

• Europaväg
• Riksväg
• Lista över primära länsvägar i Sverige
• Lista över sekundära länsvägar i Sverige
• Lista över tertiära länsvägar i Sverige
• Lista över svenska vägar i nummerordning

Externa länkar

• Vägverkets information om vägnätet i allmänhet