Kromatografi
Från Rilpedia
Kromatografi (ordagrant "färgskrift" från grekiska chroma = färg, graphein = att skriva) är en separationsmetod som används inom kemin, då speciellt analytisk kemi för att skilja olika molekyler i en blandning från varandra. Alla kromatografiska metoder involverar en rörlig fas (mobilfas) och en stationär fas. En blandning löses i den rörliga fasen, transporteras genom den stationära fasen och genom kontakt med denna kommer olika komponenter i blandningen att separeras från varandra.
Innehåll |
Historia
Kromatografin upptäcktes av den ryske botanikern Mikhail Tswett när han hällde ett växtextrakt på en kolonn bestående av kalciumkarbonat. I kolonnen separerade de olika pigmeneten från varandra och avtecknade sig som olika färger på kolonnen.
Tillämpningar
Idag används kromatografi i många olika delar av kemin, både för att undersöka vilka ämnen som finns i en blandning (analytisk kromatografi) och för att isolera fram större mängder av ett eller flera ämnen som ett led i en organisk syntes eller en biokemisk separationsprocess (preparativ kromatografi). Flera kromatografiska metoder kan, med vissa anpassningar, användas i båda syftena. Preparativ kromatografi har blivit allt viktigare för läkemedelstillverkning, till exempel för att separera proteiner som insulin.
Olika typer av kromatografi
Skiktmetoder
Kolonnmetoder
- Flashkromatografi, en reningsmetod som används inom organisk kemi
- Vätskekromatografi
- HPLC (högupplösande vätskekromatografi)
- Gaskromatografi
- Gelfiltrering
- Jonbyteskromatografi
- Adsorptionskromatografi
- Fördelningskromatografi
- Affinitetskromatografi
