Krigets lagar
Från Rilpedia
Krigets lagar är ett folkrättsligt uttryck, med ursprung i holländaren Hugo Grotius bok De Jure Belli Ac Pacis (1625), ibland använt synonymt med den humanitära rätten. I princip utgörs krigets lagar av en samling internationella konventioner tillkomna för att reglera krig och andra väpnade konflikter.
De regler inom den humanitära rätten som är relevanta just för väpnade konflikter syftar till att skydda personer som inte deltar i striderna. Reglerna återfinns i de fyra Genèvekonventionerna från 1949, där den första Genèvekonventionen ska skydda sårade och sjuka vid stridskrafterna i fält, andra Genèvekonventionen ska skydda sårade, sjuka och skeppsbrutna tillhörande stridskrafterna till sjöss, tredje Genèvekonventionen ska skydda krigsfångar samt den fjärde Genèvekonventionen ska skydda civilbefolkningen (ickekombattanter) under krigstid. Det finns också ett par sentida tilläggsprotokoll.
De äldre delarna av krigets lagar består av regler som syftar till att förbjuda eller reglera användandet av vissa vapen i väpnade konflikter, och i vissa fall bestämma hur soldater får föra strid. De viktigaste reglerna finns i Haagkonventionerna från 1907, samt i Kemvapenkonventionen 1993 och 1997 års konvention om förbud mot antipersonella minor (Ottawakonventionen). Dessutom finns till exempel Haagkonventionen om skydd för kulturegendom i händelse av väpnad konflikt (1954).
I domstolsstadgan för Nürnbergprocessen 1945-1946 innefattar krigsförbrytelser mord och misshandel av civilbefolkningen i de av Tyskland ockuperade områdena samt på haven. Dylika handlingar stred mot Haagkonventionen av år 1907 (i synnerhet artikel 46), krigets lagar samt allmänna och vedertagna lagar inom alla civiliserade nationer. Vidare innefattas företeelser av icke militär nödvändighet, till exempel deportation av människor till slavarbete eller andra ändamål, mord och misshandel av krigsfångar, dödande av gisslan, plundring av allmän och privat egendom, meningslös förstörelse av städer, godtycklig utskrivning av civil arbetskraft samt förtyskning av ockuperade områden.
Brott mot krigets lagar ska skiljas från folkmord och brott mot mänskligheten, folkrättsliga brottstyper för vilka särskilda regler gäller.
Krigets lagar, är internationella, och ska inte förväxlas med krigslagar som är nationella.
