Kreosot
Från Rilpedia
Kreosot från trätjära är en lätt gulaktig, transparent vätska som utvinns genom destillation av kreosotolja, det vill säga trätjära, som är en svart oljelik produkt som erhålls vid kolning av bokträ.
Kreosot från stenkolstjära utvinns ur den stenkolstjära som uppstår som restprodukt vid koksning av stenkol.
Kreosot innehåller bland annat guajakol, fenoler, kresoler och kreosoler.
Innehåll |
Användning
Kreosot från trätjära används inom läkemedelsindustrin, främst i östra Asien (Japan, Kina, Taiwan och Sydkorea). Det tillverkades och såldes vid Perstorp AB i Perstorp 1903-2006.
Kreosot från stenkolstjära har under lång tid använts för impregnering av framför allt slipers, stolpar för el och tele-ledningar samt trästaket.
Risker
Kreosot från stenkolstjära är, i motsats till kreosot från trätjära, påvisat cancerogen.[1]
Denna kreosot innehåller en stor andel polyaromatiska kolväten. Arbetare vid impregneringsanläggningar kan utsättas för värden som överstiger gällande gränsvärden.[källa behövs]
Studier av järnvägsarbetare och linjemontörer (el och tele) visar ingen förhöjd risk för cancer för dessa yrkegrupper.[1]
Kreosotoljan är pigmentdödande, det vill säga dödar det skyddande lagret pigment i huden som skyddar mot UV-strålning. Pigmentet återhämtar sig dock och skadan begränsas till under läkningstiden.[1]
Restriktioner
Kreosot är klassat som bekämpningsmedel mot rötsvampar och dylikt. Det finns kraftiga restriktioner för användandet. Kreosot får, i Sverige, endast användas till yrkesmässigt bruk för träskydd vid järnvägbyggnad (slipers), linjebyggnad (el/tele-stolpar) eller vattenbyggnad, där det är nödvändigt. För att privatpersoner skall få handskas med kreosotimpregnerade produkter skall produkten vara impregnerad före 18 oktober 1976.[2]
I Finland får kreosot "användas endast industriellt och professionellt, såsom för järnvägar, elektricitets- och telefonstolpar, inhägnader, inom jordbruket och för konstruktion av hamnar och vattenleder." Försäljning av kreosot är också reglerat. I Finland används kreosot numera endast för att impregnera järnvägssyllar.[3]
Referenser
- ↑ 1,0 1,1 1,2 Arbetsmiljöverket. ”Kreosot i stolpen? - Om skydd vid arbete i stolpar”. http://www.av.se/dokument/publikationer/adi/adi_352.pdf. Läst 19 januari 2009.
- ↑ Kemikalieinspektionen. ”KIFS 1998:8”. http://www.kemi.se/upload/Forfattningar/KIFS/K98_8.pdf. Läst 19 januari 2009.
- ↑ Miljöministeriet (Finland) (1 juli 2003). ”Begränsningar för användning av kreosot som träskyddsmedel”. http://www.ymparisto.fi/default.asp?contentid=286546&lan=SV. Läst 19 januari 2009.
