Från Rilpedia

Komparation

Positiv: Den ljusa geparden springer snabbt.

Komparativ: Den ljusare geparden springer snabbare.

Superlativ: Den ljusaste geparden springer snabbast.

Komparation, jämförelse, är ett böjningsmönster för adjektiv och adverb. Komparationsformer i svenskan är positiv, komparativ och superlativ. Med hjälp av komparation uttrycker man på jämförande sätt graden av intensitet av den egenskap som adjektivet eller adverbet avser. Se exempel till höger. I andra språk världen över finns fler komparationsgrader, till exempel ekvativ ("lika ... (som)"), elativ ("för ...") och approximativ ("ungefär så ..."). Flera av begreppen förekommer också som namn på olika kasus.

Komparation i svenskan

När svenska adjektiv och adverb kompareras görs detta med ändelserna -(a)re och -(a)st eller genom tillägg av mer/mera för komparativ och mest för superlativ. I vissa fall förekommer omljud (till exempel i ung - yngre - yngst och lång - längre - längst) och i ett fåtal fall är innehåller komparationen suppletiv böjning (till exempel bra - bättre - bäst och liten/lilla/små - mindre - minst). För verbparticip och vissa andra typer av adjektiv används framförställt "mer" och "mest" i stället för suffix för att uttrycka komparationsgraderna (skadad - mer skadad - mest skadad). Man kan till exempel inte säga "intressant, intressantare, intressantast", utan man säger "intressant, mer intressant, mest intressant". Dessa sammansatta former kallas analytiska eller perifrastiska. Vissa ord kan bli komiskt kompararerade, till exempel ordet "död".