Knittel
Från Rilpedia
Knittel är en medeltida nordgermansk stikisk vers med ganska fri rytm; i varje versrad ska det finnas tre eller fyra betonade stavelser, i mitten av raden en cesur och i slutet av varje rad ett rim eller en assonans.
Knitteln var vanlig i medeltida krönikor och ballader. Stora delar av Peer Gynt skrevs på knittel.
Exempel
Ur Erikskrönikan:
Månget gammalt / fädernesvärd
lyftes då / från spikarna ned,
där långlig tid / det hängt i fred.
Man följde dem höviskt / ned till strand,
sade farväl / och tog dem i hand.
Där kysstes då / mång röder mun,
som aldrig kysstes / av hjärtans grund.
Ty mången såg / man sen aldrig mer.
När så man skiljes,/ sådant sker.
Notera att enstaviga ord i vers kan stå som antingen betonade eller obetonade. Därför är vissa av de markerade betoningarna blott förslag på hur versen kan läsas. Även cesurerna (/) är endast förslag på var pausen kan göras.
