Klorofyll

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Skiss över hur klorofyll ger färg till löv.

Kalottmodell av klorofyll.

Klorofyll är det ämne som ger växter deras gröna färg. Ämnet spelar en avgörande roll i växternas omvandling av koldioxid, vatten och energi till kolhydrater och syrgas.

Klorofyllmolekylerna deltar inte i själva reaktionen utan fungerar som en sorts ljussamlande antenn. De tar upp det inkommande ljuset och överför energin till reaktionscentret.

Klorofyll är en komplex molekyl som är uppbyggd kring en ring av organiska ämnen med en magnesiumatom i mitten och en sidokedja som består av en alkoholmolekyl (fytol hos klorofyll typ a och b). Grundstrukturen har vissa likheter med hemoglobin i blodet hos djur, men där finns en järnatom i mitten istället för magnesium.

Klorofyll finns i flera olika varianter. Typ a och b finns hos gröna växter. Typ c och d finns hos alger, medan bakterier som använder fotosyntes har många olika varianter av klorofyll.

Klorofyll typ a och b absorberar olika våglängder av solljus. Klorofyll typ a och b absorberar blått ljus (400-500 nm) och rött ljus (600-700 nm). De skiljer sig också något i sin funktion i den kemiska reaktionen som omvandlar vatten, koldioxid och solljus till socker och syre, 6H₂O + 6CO₂ + solljus --> C₆H₁₂O₆ + 6O₂. Detta kan till exempel förklaras genom trädens löv som absorberar bland annat rött ljus på våren och sommaren så att vi ser bladen som gröna och på hösten absorberar löven mest grönt ljus och reflekterar komplementfärgerna(i detta fall rött och gult) därför blir löven gula/orangea. I slutet av 1800-talet visade det sig att rött och blått ljus är effektiva vid fotosyntesen.

Ämnet är godkänt som färgämne i livsmedel; det har då E-nummer E 140.