Från Rilpedia

Koordinater: 31°46′36″N 35°14′3″O / 31.77667, 35.23417

Västra muren (hebreiska: הכותל המערבי‎, HaKotel HaMa'aravi) är den enda del av templet i Jerusalem som återstår efter dess förstörelse år 70. På svenska kallas muren ofta Klagomuren, men det är en kristen beteckning.^[1][2] Platsen är helig för judar och människor från hela världen reser hit. Bland muslimer är muren känd som al-Buraq, grundat på en tradition som säger att detta var den plats där profeten Muhammed under den nattliga resan tjudrade sin bevingade fåle, Buraq.^[3] Vissa muslimer har förklarat att Västra muren tillhör Al-Aqsamoskén.^[4]

Enligt Bibeln byggdes Salomos tempel på toppen av Tempelberget under 900-talet f.Kr. och förstördes av babylonierna år 586 f.Kr. Det andra templet byggdes år 516 f.Kr. Omkring 19 f.Kr. lät Herodes den store inleda ett massivt expansionsprojekt på Tempelberget. Han utökade området vilket medförde en utvidgad plattform. Västra muren ingick i denna plattform. Herodes tempel förstördes av romarna liksom övriga Jerusalem år 70 e.Kr. under det första judisk-romerska kriget.

Den judiska traditionen lär att Västra muren uppfördes av kung David och att muren vi ser i dag byggdes på hans grund.^[5] Enligt Mishna låg Västra muren, av samtliga fyra väggar på Tempelberget, närmast det Allra heligaste^[6]; därför anses bön vid muren vara särskilt fördelaktigt.^[5] Många besökare sticker in papperslappar med skriftliga böner i sprickorna i muren.^[7] I alla tider har judar samlats vid muren för att uttrycka tacksamhet till Gud eller be om gudomlig barmhärtighet. Enligt judisk lag är det ett måste att känna sorg och att slita itu sina klädesplagg när man besöker Västra muren och ser den ödelagda tempelplatsen.^[8] Det finns en tradition som säger att när vatten börjar strila genom stenarna i muren är det ett tecken på att Messias ankomst är nära.^[9][10]

Referenser

1. ↑ Barclay, James Turner (1858). "Modern Jerusalem". City of the Great King. Challen. pp. g.493.
2. ↑ Warner, Charles Dudley (1878). "Jerusalem". In the Levant. Houghton. pp. g.45.
3. ↑ Halkin, Hillel (12 januari 2001). "“Western Wall” or “Wailing Wall”?". Jewish Virtual Library. Hämtat 2008-10-05.
4. ↑ Nahmias, Roee (18 februari 2007). "Sheikh Salah: Western Wall belongs to Muslims". Ynet. Hämtat 2007-12-07.
5. ↑ ^{5,0 5,1} Frishman, Avraham; Kum Hisalech Be’aretz, Jerusalem 2004.
6. ↑ Middot 2:1.
7. ↑ Starr, Joyce Shira (1995). Faxes and Email to God: At the Western Wall of Jerusalem. iUniverse. ISBN 978-1893652378.
8. ↑ Moed Katan 26a; Orach Chaim 561; Yoreh Deah 340.
9. ↑ Bishop, Patrick (4 juli 2002). "Divine mystery of leaking water at Wailing Wall". Daily Telegraph.
10. ↑ Bishop, Patrick (4 juli 2002). "Western Wall 'leak' prompts speculation". BBC.

Externa länkar

• The Western Wall Heritage Foundation