Karolinernas dödsmarsch
Från Rilpedia
Med karolinernas dödsmarsch eller katastrofen på Öjfjället avses det svenska tillbakatåget över Tydalsfjällen i Tröndelag nyåret 1718-1719.
På hösten 1718 sände Karl XII armén att marschera mot Norge. Den finska arméns kommendör, Generallöjtnant Carl Gustaf Armfeldt fick order att med dåligt utrustad trupp göra ett sidoanfall från Jämtland till Trondheim. Armén bestod till två tredjedelar av finnar med Österbottens regemente om 912 man som största förband. Efter Karl XII:s död vid Fredrikstens fästning 30 november 1718 blev alla svenska trupper i Norge beordrade till återtåg till Sverige. Armfeldt fick i mellandagarna rapport om Karl XII:s död och befann sig då i Haltdalen i Gauldalen med ca. 6000 man. Han beslutade att ta kortaste väg mot Sverige: Först över fjället till Tydal och därifrån över Tydalsfjällen tillbaka till Hjerpe skans. Vintern hade så långt varit präglad av barmark och tunt snötäcke. De behövde därför inte skidor, men armén var dåligt utrustad och uttröttad efter fyra månaders fälttåg i Tröndelag.
Den 27:e januari bröt trupperna upp från Haltdalen och tog sig över till gårdarna ovanför Floren kapell i Tydal, en sträcka på nästan 30 km. På grund av det kalla vädret dog ca. 200 man på fjället. På nyårsafton var hela den armfeldtska armén samlad på gårdarna Ås och Østby längst upp i Tydal. Trupperna omfattade nu nästan 5800 man. En förtrupp på 14 skidlöpare sändes över till Jämtland för att förbereda tillbakaryckningen inne i Sverige.
På nyårsdagens morgon bröt Armfeldts armé upp från Østby i Tydal. Vädret var mycket kallt, men med uppehåll. Avståndet till byn Handöl i nuvarande Åre kommun är ca. 55 km. I bra väder skulle armén kunna nå Jämtland efter två dagars marsch. Med sig hade man den norske vägvisaren Lars Bersvendsen Østby.
Samma eftermiddag bröt ovädret ut, en våldsam nordvästlig storm som virvlade upp den lätta snön. Med dålig sikt och bitande köld blev de därför tvingade att slå läger på Öjfjällets nordsida vid Essandsjön. De försökte göra upp eld och brände gevärskolvar och slädar, något som bara gav kortvarig värme. Uppskattningsvis 200 man frös ihjäl denna första natt.
Nästa dag fortsatte stormen, och tillbakaryckningen blev nu helt kaotisk. Huvuddelen av trupperna kom fram till gränsen och slog läger vid Enaälven, man högg hål i isen på Enan för att se åt vilket håll vattnet strömmade - åt det hållet var räddningen. Det enorma manfallet fortsatte dock, hästarna stupade och all utrustning måste lämnas på fjället. Stormen fortsatte den tredje dagen, 2:a januari, samtidigt tog sig de första trupperna med Armfeldt i spetsen sig fram till Handöl. Huvuddelen av de överlevande ankom Handöl den 3:e och 4:e januari. Kvar på fjället låg ca. 3000 man ihjälfrusna. På den vidare färden ned till Duved där inkvartering var ordnad för soldaterna, dog ytterligare ca. 700 man. Av de överlevande ca. 2100 soldaterna blev ungefär 600 krymplingar för resten av livet.
Se även
Litteratur
- Karl-Aage Schwartzkopf, Yngste Karolinen (1960)
- Anders Hansson Karolinernas dödsmarsch i Jämtlandsfjällen, Jämtlands läns museum (1990)
- Olov Svedelid Återtåget
