Könsmaktsordning
Från Rilpedia
 |
Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (maj 2009) |
Könsmaktsordning är ett begrepp inom flera olika feministiska inriktingar och är en teori vars hypotes är att män som grupp är överordnade kvinnor som grupp.
Teorin identifierar könsmaktsordningens ursprung i patriarkatet, ett ursprungligen västerländskt religiöst begrepp, där ledarskapet i kyrka och familj utgick från det manliga prästerskapets organisation med påven högst i hierarkin. I feministiskt perspektiv råder samsyn i fråga om att den manliga överordningen är en för alla samhällen gemensam egenskap.[källa behövs]
Innehåll |
Teorin
Enligt teorin om könsmaktordningen är män i alla samhällen fostrade att inneha den ekonomiska och beslutande makten i familj och samhälle. Samhällets regler är utformade så att denna ordning kan upprätthållas. Män får av dessa skäl störst makt i de samhälleliga organen. Den skeva, könsgrundade maktfördelningen får konsekvenser: eftersom män är i majoritet i beslutande församlingar i allt vad som gäller ägande och ekonomi, så faller det sig ofta så att ägandet fördelas så att kvinnor får en mindre andel, samt att kvinnors insatser och egenskaper nedvärderas.
Makthavarna har störst inflytande över diskursen och vilka åsikter som är legitimt att framföra. Därför är det sannolikt att kvinnors egenskaper samt begrepp som kompetens beskrivs på det sätt som passar maktinnehavarna själva bäst. Protester från kvinnors sida har tystats genom exempelvis det religiöst dikterade påbudet att "kvinnan tige i församlingen" eller genom formell lagstiftning som har uteslutit kvinnor från utbildning, yrkesverksamhet, politisk verksamhet eller annan aktivitet som av sociala normsystemen ansetts opassande för kvinnor.
Genom så kallade härskartekniker, ett begrepp utvecklat av den norska sociologen Berit Ås, hålls kvinnor borta från makten. (Härskarteknikerna kan observeras i varje grupp där det existerar någon typ av hierarki.) När det gäller könsmaktsordningen så används härskarteknikerna för att utestänga, nedvärdera och förringa det som kvinnor är och gör. Därmed stängs kvinnor ute från maktutövning. Då kvinnor inte kunnat anpassa sig till denna reglering av samhällets överordnade styrning har män i laga ordning fått behålla makten i den privata sfären, familjen, då enskilda män där kunnat utöva våld eller hota med våld mot kvinnor.
Kontroll av sexualiteten
Grundläggande för könsmaktsordningens idé är synen på kvinnan som sexuellt objekt snarare än subjekt i det att kvinnan föder människans barn. Under graviditet och amning är kvinnan och barnet i beroendeställning till mannen. Detta fysiska, psykiska och sociala samt ekonomiska beroende är faktiskt och oberoende av vilken man som är far till barnet. Vetskap om han är det eller ej kräver att han har kontroll över kvinnans hela sexualitet och hans rätt till den samt hans rätt att definiera vilka barn som är hans och vilka av hans barn som är hans äkta barn respektive hans oäkta barn. Att fadern på detta vis förnekar fadersskap eller definierar barnet som oäkta är långsiktigt allvarligt för kvinnan och hennes barn, varför kvinnor normalt anstränger sig för att endast föda "äkta" barn genom sitt sätt att leva och vara. 1700-talsfilosofen David Hume ansåg att den kvinnliga dygden blygsamhet uppkom på grund av mäns behov att med säkerhet kunna fastställa att kvinnans barn var ens egna.
Kvinnors deltagande i upprätthållandet
Teorin hävdar att även kvinnor upprätthåller könsmaktsordningen: de fostras att ha en syn på sig själva som mindre värda och självklart underordnade mannen. Eller omvänt uttryckt: Flickor fostras att upprätthålla synen på pojkar och män som normen och det positiva samt att anpassa sig så gott de kan till det. Kvinnor anses i hög grad vara traditionsbärare i detta värderingssystem genom att de fostrar sina söner till maktinnehavare och sina döttrar till "duktiga flickor" och "riktiga kvinnor" enligt normen för att kvinnan underordnar sig naturligt. Könsmaktsordningen får kvinnorna att uppfatta sig själva som mindre värda, något som kallas för falskt medvetande, ett begrepp som ursprungligen kommer från marxistisk teori men som då handlar om arbetarnas underordning i samhället. I ett parförhållande där en maktkamp uppstår drivs detta till sist till en punkt där kvinnan ser sig som mindre värd, "smutsig" och enbart värd förakt och våld.
Politik
Könsmaktsteorin har även influerat den praktiska politiken, men kanske allra mest haft en retorisk påverkan.[källa behövs] Regeringen Persson anses[källa behövs] till exempel ha varit mycket aktiva på området, och idén hade stort inflytande på svensk politik under denna tid, eftersom regeringen utgick från att en könsmaktsordning existerar.
