Från Rilpedia

Löneskillnaderna mellan män och kvinnor är i Västvärlden ett hett debatterat ämne.

Innehåll 1 Möjliga orsaker 1.1 Könsmaktsordning 1.2 Biologiska faktorer 1.3 Olika värdering av yrken 2 Undersökningar av löneskillnaden i Sverige 3 Noter 4 Se även

Möjliga orsaker

Könsmaktsordning

Feminister anser att det finns en könsmaktsordning som skapar strukturell diskriminering av kvinnor i samhället genom att kvinnodominerade yrken värderas lägre, genom att kvinnor får lägre lön för samma arbete och genom att kvinnor har huvudansvaret för hem och barn. Att kvinnor exempelvis oftare stannar hemma med barnen eller jobbar med omvårdnad anses vara en följd av sociala konstruktioner i samhället. Vissa feminister argumenterar för att det inte finns några biologiska skillnader mellan könen utöver de rent anatomiska, något som saknar stöd inom naturvetenskapen.^{[1][2][3][4][5]}

Biologiska faktorer

Vissa biologer – exempelvis Germund Hesslow^[1] och Annica Dahlström^[2] – liksom psykologer som Steven Pinker^[4] och ekonomer som Thomas Sowell^[6] har argumenterat för att kvinnor och män i genomsnitt skiljer sig åt vad gäller exempelvis omvårdnadsförmåga, intelligensprofil och riskvillighet (92 procent av dödsoffren för arbetsplatsolyckor i USA är män^[7]). Jämförande studier visar till exempel att männens genomsnittsintelligens är 3–5 procent högre än kvinnornas, och att variationen är större bland män.^{[8][9][10][11]} Sådana skillnader kan bland annat leda till olika prioriteringar i livet (exempelvis barn före karriär, eller olika karriärval) som påverkar lönestatistiken.

Olika värdering av yrken

Biologiprofessorn Erik Svensson har i Yelah framfört den särartsfeministiska åsikten att biologiska skillnader gör att kvinnor och män i genomsnitt gör olika yrkesval. Diskrimineringen ligger i att kvinnliga yrken värderas lägre, enligt Svensson.^[3] Om en sådan diskriminering skulle finnas skulle den inte synas i tabellen nedan eftersom statistiken bara tar hänsyn till skillnader inom yrken.

Undersökningar av löneskillnaden i Sverige

Ett flertal undersökningar av löneskillnaden på den svenska arbetsmarknaden har gjorts av organisationer. Alla undersökningar visar att män tjänar mer, men det finns yrken där kvinnor tjänar mer än män, åtminstone i vissa åldersgrupper.^[12] Undersökningarna omfattar bara löntagare inom respektive organisations område (Arbetsgivarverket kartlägger exempelvis bara löneskillnader inom staten). Undersökningarna förklarar en stor del av den uppgivna löneskillnaden med faktorer som ålder och utbildning. Debatten handlar delvis om huruvida den återstående skillnaden förklaras av strukturell diskriminering eller av faktorerna som uppges.

Undersökning (inkomstår)	Inkomstskillnad	Justerad inkomstskillnad	Faktorer kompenserade för	Faktorer ej kompenserade för (exempel)
Svenskt Näringsliv 2004[13]	14,4 %	4,8 %	yrke, ålder, utbildning, företag	tidigare erfarenhet, arbetets svårighetsgrad, mångsidighet
Medlingsinstitutet 2006[14]	15,8 %	5,3 %	yrke, ålder, arbetsgivare, utbildning, arbetstid	chefskap
Arbetsgivarverket 2007[15]	13,9 %	1,3 %	arbetstidens omfattning, chefskap, arbetets svårighetsnivå och innehåll, myndighet, individuella faktorer såsom utbildning, arbetslivserfarenhet, region	"avgörande skillnader i faktiska arbetsuppgifter och ansvarsområden"
SCB 2007[16]	16 %	7 %	ålder, utbildning, arbetstid, sektor
Landstingsförbundet 2002[17]	29 %	1 %	utbildning, yrke, chefskap
Meyerson & Petersen 1990 arbetare (tjänstemän)[18]	12,2 % (27,2 %)	1,4 % (5 %)	befattning, arbetsplats	utbildning, ålder, erfarenhet, produktivitet

Noter

1. ↑ ^{1,0 1,1} Germund Hesslow (2005), "Omöjlig kamp för att uppnå likformighet mellan könen", Dagens Nyheter 19 februari
2. ↑ ^{2,0 2,1} Annica Dahlström (2007), Könet sitter i hjärnan (Corpus Gullers), ISBN 91-976033-0-9
3. ↑ ^{3,0 3,1} Erik Svensson (2005), "Konservativ familjesyn i biologisk förklädnad", Yelah 12 mars
4. ↑ ^{4,0 4,1} Steven Pinker (2002), The Blank Slate: The Modern Denial of Human Nature (Penguin Putnam), ISBN 0-670-03151-8
5. ↑ "Maccoby och Jacklin fann också ett litet antal egenskaper där könsskillnader verkligen existerade, enligt merparten av materialet: verbal förmåga, visuell-spatial förmåga, matematisk förmåga och aggressivitet." R.W. Connell (2003), Om genus (övers. Charlotte Hjukström, Daidalos), ISBN 91-7173-186-5, s. 62. Se även [1] och [2].
6. ↑ Thomas Sowell (1984), Civil Rights: Rhetoric or Reality
7. ↑ Bureau of Labor Statistics (2008), "Number of fatal work injuries, 1992–2006"
8. ↑ Nyborg (2005). Sex-related differences in general intelligence g, brain size, and social status. Personality and Individual Differences, 39: 497-509.
9. ↑ Arden & Plomin (2006). Sex differences in variance of intelligence across childhood. Personality and Individual Differences, 41:39–48.
10. ↑ Lynn & Irwing (2004). Sex differences on the progressive matrices: A meta-analysis. Intelligence, 32: 481–498.
11. ↑ Jackson & Rushton (2006). Males have greater g: Sex differences in general mental ability from 100,000 17- to 18-year-olds on the Scholastic Assessment Test. Intelligence, 34:479–486.
12. ↑ Almega (2008), "En naturlig lönedifferens: Här återfinns kvinnorna i topp"
13. ↑ http://sn.svensktnaringsliv.se/SN/Publi.nsf/AutonomyPublikation/63bc41049374f9f3c125702600420314/$FILE/PUB200506-009.pdf
14. ↑ http://www.mi.se/jamstallt/lev3_kvm_lon.html
15. ↑ http://www.arbetsgivarverket.se/upload/Avtal-Skrifter/Skrifter/löneskillnaderstatsanställdakvinnorochmän2000-2007.pdf
16. ↑ http://www.scb.se/templates/tableOrChart____149083.asp
17. ↑ http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/doc31524_1.pdf
18. ↑ http://www.ne.su.se/ed/pdf/25-1-emm.pdf

Se även

• en:Male-female income disparity in the United States