Kölnerdomen

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Kölns domkyrka)

Hoppa till: navigering, sök

Texten från svenska Wikipedia

Kölnerdomen sedd från öst över Rhen.

Kölnerdomen, tyska Kölner Dom, är en domkyrka i Köln, Tyskland byggd mellan 1248 och 1880, vilket innebär en byggnadstid på 632 år. De två tornen är 157 m höga vardera vilket gjorde Kölnerdomen till världens högsta byggnad under fyra år, fram tills Washingtonmonumentet blev klart. Men än idag har domen världens största västfasad (huvudfasaden med tornen).

En spiraltrappa i södra tornet, på 509 trappsteg, leder till utsiktsplattformen cirka 98 m ovan mark.

Bakgrund

Grundstenen för vad som numera är Tysklands största kyrka lades den 15 augusti 1248 av ärkebiskop Konrad von Hochstaden. Inledningsvis skedde byggnationen i raskt tempo, koret invigdes 1322 men efterhand sjönk tempot allt mer. På 1500-talet avstannade byggandet helt och 1560 var långhuset endast halvfärdigt och försett med ett provisoriskt tak.

1800-talets romantiska entusiasm för medeltiden, och målmedvetenheten hos det preussiska hovet gjorde dock att arbetet återupptogs 1842 under ledning av arkitekten Ernst Friedrich Zwirner och efter dennes död 1861 av Karl Eduard Richard Voigtel. Det var först nu som tvillingtornen byggdes färdigt. Katedralen färdigställdes till största del efter de ursprungliga medeltida ritningarna, vilka återfunnits av Georg Moller och Sulpiz Boisserée, men den fick dock en modernare takkonstruktion av stål. År 1880 firades invigningen av den färdiga byggnaden i närvaro av kejsaren Wilhelm I.

Under andra världskriget träffades katedralen av 14 bomber, dock utan allvarliga ras som följd, medan bebyggelsen runtomkring totalförstördes av de 262 bombanfall staden utsattes för. Detta berodde på att domen var ett perfekt landmärke för de allierades bombplan när de skulle ta ut bäring för andra bombmål i Tyskland. Rekonstruktionen av domen blev klar 1956. Men byggnadsställningar finns nästan alltid på någon del av byggnaden än idag, då renoveringsarbeten och reparationer ständigt pågår på grund av vind, regn och föroreningar som långsamt nöter på stenarna.

Under andra världskriget fanns en militärbunker under kyrkan med stora förläggningsutrymmen. Efter kriget övergick detta till vandrarhem.

Kyrkklockor

Kyrkan har 12 kyrkklockor. Den första var Dreikönigenglocke (trekungaklockan) som göts 1422 och installerades 1437, som senare omgjutits. Näst största klockan Pretiosa (om)gjuten 1448 med vikten 10,5 ton och den tredje största klockan Speciosa (om)gjuten 1449 med vikten 5,6 ton finns också bevarade och används fortfarande i klockkammaren i domens sydtorn. Den största är emellertid Sankt Petersglocke, som göts 1922. Med en vikt på 24 ton är den också den största svingande kyrkklockan i världen. Dess föregångare Kaiserglocke som gjutits 1875 smältes ner 1918. Det finns dock större klockor som inte är kyrkklockor i bland annat USA och Asien och dessutom (inte svingande) kyrkklockor i Ryssland som är större.

Världsarv

Katedralen är listad på UNESCO:s världsarvslista. I juli 2004 hamnade katedralen på listan över hotade världsarv. Anledningen var att en ny stadsdel med höghusbebyggelse planerats på andra sidan av Rhenfloden omkring mässområdet Koelnmesse, vilket från UNESCO:s sida bedömdes hota Kölnerdomens solitära karaktär. Staden Köln ändrade dock riktlinjerna för byggnadshöjderna i det planerade området. I juli 2006 ströks katedralen åter från listan över hotade världsarv.

Mått

Grundplan

Total längd	144,58 m
Total bredd	86,25 m
Västfasadens bredd	61,54 m
Tvärskeppsfasadernas bredd	39,95 m
Mittskeppets bredd	45,19 m
Södra tornets höjd	157,31 m
Norra tornets höjd	157,38 m
Taktornets höjd	109,00 m
Tvärskeppsfasadernas höjd	69,95 m
Långhusets exteriöra höjd	61,10 m
Mittskeppets höjd	43,35 m
Byggnadsarea	7914 m²
Fönsterarea	10 000 m²
Takarea	12 000 m²
Invändig volym	407 000 m³

Bilder från Kölnerdomen

		Västfasaden.
St. Petersklockan med en person som jämförelse.	Mittskeppet.	Kölnerdomen på natten.	En amerikansk soldat och en utbränd Pantherstridsvagn framför katedralen den 4 april 1945.