Från Rilpedia

Julius Oppert (tyskt uttal å'ppert, franskt åppär) var en fransk orientalist och en av kilskriftsforskningens främsta grundläggare. Han föddes 1825 i Hamburg av tysk-judiska föräldrar och dog 21 augusti 1905 i Paris. Han var bror till Gustav Salomon Oppert.

Oppert studerade först juridik i Heidelberg, sedan orientaliska språk i Bonn, Berlin och Paris samt erhöll plats som lärare i tyska vid lyceum i Laval, sedan i Reims. Han var redan berömd genom arbeten med de persiska kilskrifterna när han 1852 skickades av Institut de France som ledare för en stor vetenskaplig expedition till Mesopotamien, som varade i tre år. Han utnämndes 1857 till professor i sanskrit vid kejserliga biblioteket i Paris. För sin assyriska grammatik erhöll han 1863 Franska institutets stora pris (20 000 francs) och utnämndes 1874 till professor i assyriologi vid Collège de France.

Bibliografi i urval

• Expedition scientifique ... en Mésopotamie (2 bd. 1857–1864)
• Histoire des empires de Chaldée et d'Assyrie d'aprés les monuments (1866)
• Grammaire sanscrite (1859; 2:a uppl. 1864)
• Elements de la grammaire assyrienne (1860; 2:a uppl. 1868)
• La chronologie biblique (1870)
• "Inscriptions of the Persian monarchs" (i Records of the Past, IX, 1877)
• Le peuple et la langue des médes (1879)
• Les fastes de Sargon (i förening med Menant) (1863)
• Documents juridiques de l'Assyrie et de la Chaldée (1877).

Sedan 1884 redigerade han med Ledrain Revue d'assyriologie.

Källa

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).