Jordresurssatellit

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Jordresurssatelliter är satelliter som är inriktade på att studera markytan, oceanerna eller atmosfären för främst vetenskapliga syften.

Innehåll

Exempel på jordresurssatelliter

Aqua

Aqua är satellit nummer 2 i det NASA-initierade projektet Earth Observing System. Aqua sköts upp den 4 maj 2002 och har som syfte att studera den hydrologiska cykeln på jorden. Den har en solsynkroniserad bana runt jorden på en höjd av 705 km. Aqua har 6 sensorer ombord:

Sensorerna som använts i Agua-projektet är:

  • MODIS - Moderate Resolution Imaging Spectro-Radiometer - sensor med många tillämpningar för både land, hav, molntäcke och molnegenskaper.
  • CERES - Clouds and the Earth's Radiant Energy System - mäter strålningsflöden för att beräkna jordens energibudget.
  • AMSR/E - Advanced Microwave Scanning Radiometer-EOS - mäter molnegenskaper, havsytans egenskaper och atmosfärens temperatur och fuktighet.
  • AMSU - Advanced Infrared Sounding Unit - mäter atmosfärisk temperatur och fuktighet
  • AISR - Atmospheric Infrared Sounder - hyperspectral sensor som mäter temperatur och fuktighet i atmosfären, molnegenskaper och strålningsenergiflöden.
  • HSB - Humidity Sounder for Brazil - mäter atmosfärisk fuktighet

Sensorerna överlappar i många fall varandras användningsområden vilket används för att korrigera för atmosfäriska störningar.

Aqua har måtten 16,7 × 8,0 × 4,8 m och väger 2934 kg.

Landsat

En serie om hittills 6 satelliter (Landsat 1-5 och Landsat-7) vars syfte är att studera jorden. Landsat programmet startades av NASA 1967 men kallades då för Earth Resources Technology Satellites (ERTSs). ERTS-1 som senare fick namnet Landsat-1 sköts upp 1972. Avsikten med projektet var från början att testa om det var möjligt att samla in jordresursdata från en obemannad satellit. Datan som samlades in var tillgänglig för alla och alla världens länder hade möjlighet att lämna in synpunkter på datan. Resultatet var överraskande bra och Landsatprojektet är fortfarande aktivt. Även om sensorerna har bytts ut och satelliternas omloppsbanor har ändrats utgör Landsats dataserie idag den längsta kontinuerliga dataserie av satellitbilder som finns tillgänglig och är därför ett ovärderligt forskningsmaterial.

Sensorerna som använts i Landsat-projektet är:

  • RBV - Return Beam Vidicon - användes enbart i Landsat 1-3
  • MSS - Multispectral Scanner - användes i Landsat 1-5 och var den första sensor som kunde producera digital multispektral data. MSS scannade i fyra våglängder, två i synligt ljus, rött och grönt, och två infraröda våglängder.
  • TM - Thematic Mapper - användes på Landsat 4-5 och ersatte i princip MSS även om MSS fanns kvar för att säkra kontinuiteten i datan. TM scannade på sju våglängder, blått, grönt, rött, nära infrarött, mellaninfrarött, termal infrarött och mellaninfrarött alla med olika tillämpningsområden.
  • ETM - Enhanced Thematic Mapper - skulle ha använts på Landsat 6 som aldrig togs i bruk på grund av en misslyckad uppskjutning.
  • ETM+ - Enhanced Thematic Mapper + - används i Landsat -7 och scannar på samma våglängdsband som TM sensorn fast har en bättre upplösning på den termala sensorn och har dessutom en pancromatisk sensor med en spatiell upplösning på 15 m.

De första tre Landsat satelliterna hade en omloppshöjd på ca 900 km, den sänktes sedan till 705 km i och med Landsat 4. Alla satelliterna har haft en solsynkroniserad omloppsbana och en svepbredd på 185 km. Däremot har de haft olika banor och därmed också olika tidscykler. Landsat 1-3 hade en cykel som gjorde det möjligt att scanna hela jordytan var 18:de dag medan Landsat-4 och framåt har utfört samma operation på 16 dagar.

SPOT

Terra

Personliga verktyg