Johan Borgen
Från Rilpedia
Johan Collett Müller Borgen född 28 april 1902 i Oslo (f.d. Kristiania), Norge död 16 oktober 1979, var en norsk författare, journalist och litteraturkritiker. Han var gift med Annemarta Borgen. Han använde pseudonymen Mumle Gåsegg som skribent i Dagbladet, bland annat under andra världskriget. Då skrev han ironiska, nedsättande artiklar om det nazistiska styret, och kunde göra det länge utan att bli upptäckt. Till slut blev han ändå fängslad och sänd till fånglägret Grini. Efter frigivningen flydde han till Sverige 1943. Under 1954-1960 var han redaktör för tidskriften Vinduet.
Under mellankrigstiden skrev Borgen noveller, romaner och dramer men det var först med Lillelords-trilogien (Lillelord, De mörka källorna och Vi har honom nu) som han fick sitt genombrott. Trilogin är en betydande tidsskildring och en studie av en splittrad personlighet. Under samma tid tillkom många mästerliga noveller i symbolisk-realistisk stil.
Bibliografi (utgivet på svenska)
Skönlitteratur:
- Det nytter 1944 (Övers. från det norska manuskriptet av Barbro Alving)
- Ingen sommar 1944 (Ingen sommer)
- Ingen står ensam: Enaktare för skolungdom 1944
- Far, mor och vi 1947 (Far, mor og oss 1946)
- Lillelord 1956 (Lillelord 1955)
- De mörka källorna 1958 (De mørke kilder 1956)
- Vi har honom nu 1959 (Vi har ham nå 1957)
- Jag 1961 (Jeg 1959)
- Blåtind 1964
- Ny nordisk Tv-dramatik 1965 (Matador av H. C. Branner; Sissan av Per E. Rundquist; Frydenberg av Johan Borgen; Supé med Arman klockan åtta av V. V. Järner)
- Den röda dimman 1968 (Den røde tåken)
- Kaprifolium och andra noveller 1979
Litteraturhistoria:
- Nordahl Grieg, 1944
