Från Rilpedia

Joachim Westphal, född 1510 eller 1511 i Hamburg, död 16 januari 1574 i Hamburg, var en luthersk teolog och reformator.

Johan Westphal studerade för Martin Luther och Philipp Melanchthon i Wittenberg och vid flera andra tyska universitet. Han slog sig därefter ned i Wittenberg som föreläsare och predikant. Efter att ha avböjt en professur i Rostock 1541 accepterade han samma år att bli pastor vid Katarinakyrkan i Hamburg. Där blev han snart invecklad i den tidens religiösa strider. Han stod på gnesiolutheranernas sida. Till exempel höll han med Matthias Flacius i Interimsstriden. Mest känd blev Westphal genom de hårda nattvardsstriderna, som han inledde med ett våldsamt angrepp på den kalvinska uppfattningen i skriften Farrago 1552. När han fick myndigheterna i Hamburg att utvisa de engelska kalvinska flyktingarna från staden 1554, svarade Jean Calvin själv med Defensio 1555. Slutligen utsågs han till superintendent i Hamburg, först som tillförordnad 1562-1571, och sedan som ordinarie.

Denne Joachim Westphal skall inte förväxlas med den samtida predikanten och teologiska författaren Joachim Westphal från Mansfeld, död 1569.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Westphal, Joachim, 1904–1926 ^(Not).