Från Rilpedia

James Jameson Dickson, (James Dickson d.y.), född 17 september 1815 i Göteborg, död 14 november 1885 på sin egendom Överås i Örgryte, var köpman, politiker och donator^[1] i Göteborg.

Han utbildade sig vid Göteborgs Handelsinstitut 1827-1831, blev student vid Uppsala universitet 1831. Mellan åren 1833 till 1837 var han anställd på sin fars kontor i Göteborg. År 1837 fick han en plats hos sin farbror Peter Dickson i London och 1840 etablerade James Dickson en egen filial i London under namnet "Dickson Brothers", vilken dess chef han var fram till 1847 då han återvände till Göteborg som delägare i firman James Dickson & Co. I mitten av 1800-talet var James Dickson & Co Sveriges största rederiföretag, och man hade då sitt kontor på Östra Hamngatan 17 i centrala Göteborg.^[2][3]

James Dickson var ordförande för Bergslagsbanan 1872-1882, ledamot av styrelsen för Göteborgs och Bohus Läns Sparbank 1870-1873, ledamot av borgerskapets äldste 1848-1862, ledamot av Stadsfullmäktige 1863-1868, ledamot av styrelsen för Göteborgs museum 1861-1868, ledamot av styrelsen för Chalmerska slöjdskolan 1864-1885, ledamot av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg med flera.

Han ägde egendomen Överås vid Danska Vägen i Örgryte, uppfört 1861 av byggmästare A Krüger och ritat av arkitekten V Boulnais. Samma år invigdes Göteborgs Folkbibliotek, skänkt av James Dickson. Året därpå öppnades Navigationsskolan på Kvarnberget, även den skänkt av James Dickson.

Familj

Son till grosshandlare James Dickson och Margareta Eleonora, född Bagge. Gift den 10 februari 1843 i Göteborg med sin kusin Eleonore Willerding (1821-1900), dotter till den pressiske konsuln Christian Fredrik Wilhelm Willerding och Carolina Elisabeth Bagge. Gemensamma barn var hovstallmästare James Fredrik (1844-1898), Caroline (1846-1901), godsägare Axel Edvin (1850-1927) och nykterhetsivraren Beatrice Dickson.^[4][5]

James Jameson Dickson begravdes den 18 november 1885 i den Dicksonska familjegraven på Östra Kyrkogården i Göteborg.

Källor

• Det gamla Göteborg del III - staden i söder, öster och norr, C R A Fredberg, Bröderna Weiss Boktryckeri, Göteborg 1922 s.443-445
• Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962 del II - Biografisk matrikel, Magnus Fahl, Wezäta, Göteborg 1963 s.11-13

Noter

1. ↑ Antologia Gothoburgensis - Göteborg genom tiderna, Folke Persson & Agne Rundqvist, Rundqvists Boktryckeri Göteborg 1953 s.212
2. ↑ En vandring i Göteborg på 1870-talet, Olof Nordenskjöld, bilaga till tidskriften Paletten 1942 s.11
3. ↑ Göteborgare del II, Magnus Lagerberg, Åhlén & Åkerlunds Förlag, Ernfried Nybergs Boktryckeri, Stockholm 1914 s.113-114
4. ↑ Svenska släktkalendern 1914, Gustaf Elgenstierna, Albert Bonniers Förlag, Stockholm 1913 s.198-199
5. ↑ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, A. Rundqvist, R. Scander, A. Bothén, E. Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982 s.109